Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. VASATIDEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Maria Sofia De la Gardie. Konstnärens namn är ännu okändt, men med stor
sannolikhet kan man äfven här nämna den ofvan ofta omtalade Heinrich Blume,
hvilken samtidigt af riksdrotsens broder, rikskansleren Axel Oxenstierna, användes
för utförande af de vidlyftiga stenhuggeriarbetena vid Tidö. Båda portalerna ha
rundbågiga öppningar och infattas af bandade toskanska pilastrar. Öfver den
mindre portalen, den södra, höjer sig en fyrkantig tafla med Oxenstierna- och
De la Gardie-vapnen under friherrlig krona. Taflan krönes af en segmentgafvel
och flankeras af volutornament samt utanför dessa två små genier, den ena med
en glob, den andra med ett lamm, båda tämligen groft utförda. Å den större,
västra portalen uppbär bjälklaget en afbruten segmentgafvel och två vapentaflor
med de båda nyssnämnda vapnen. Häröfver öppnar sig mellan två pilastrar ett
stort i segmentbåge infattadt fönster. Både portalen och fönstret flankeras af
rikt profilerade volutornament. Det hela är ej fantasirikt eller känsligt i samma
mening som den tidigare renässansens skapelser men pompöst och ståtligt samt
ur teknisk synpunkt förträffligt.
Äfven det inre är beaktansvärdt genom de många bibehållna
prydnadsdetaljerna: den samtida altartaflan, det ståtliga epitafiet med riksdrotsens målade
porträtt, hvilket en af sönerna år 1641 lät resa öfver sin fader, samt framför allt
det praktfulla grafmonumentet i grå, svart och hvit marmor, ett verk af
bildhuggaren Henrik Wilhelm, med allegoriska sidofigurer och med de båda liggande
gestalterna af riksdrotsen och hans första gemål fru Märta Bielke.
I sin helhet erbjuder kyrkan och dess prydnader mycket af intresse, och
den ger äfven i sitt nuvarande skick en rik och typisk bild af en högadlig
patronatskyrka från Sveriges stormaktstid.
Jäders kyrka. Under det att Gabriel Oxenstierna var sysselsatt med
fullbordandet af slottet och kyrkan vid Tyresö, öfvervakade hans äldre broder,
rikskansleren uppförandet af sitt slott Tidö i Västmanland samt uppgjorde planen till
Fiholm i Södermanland. I mars 1641 hade han varit närvarande vid sin broders
högtidliga begrafning, och två månader därefter talar han i ett bref af den 17
maj om sin egen graf i Jäder, den gamla kyrkan i närheten af Fiholm. Redan
1640 hade här vissa arbeten blifvit utförda, men i mars 1642 befaller han sin
arkitekt Nikodemus Tessin »att afsticka vid kyrkan, hvad där skall tillökas», och
från det följande året finnes en beräkning på hvad som är behöfligt för det nya
korets fullbordande.
En inskrifttafla öfver kyrkans sydportal förtäljer, att rikskanslern låtit
kyrkan »dels fornia, dels af grunden upbyggia och bepryda och på sydstone allt
fullbordat anno Christi 1651». I tio år från 1641—51 har således arbetet varat.
Några delar af kyrkan äro likväl ännu yngre. I gaflarna på sakristian och
vapenhuset läses årtalet 1652, öfver det södra grafkapellet 1659. En ännu bibehållen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
