Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Selma Lagerlöf - Jerusalem II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SELMA LAGERLÖF
291
öfver Ingmarsgården. Hustrun föres till fängelset.
Ingmar, som går ensam och ringaktad, kan icke
komma öfver den förfärliga händelsen. »Brita var
ej dålig, men hon var en stolt en,» säger han till
sig själf. Såsom en gnista, hvilken aldrig vill slockna,
ligger skuldkänslan och brinner inom honom.
Ingmarssönerna kunna icke bära tanken, att någon
varelse finns, som de gjort orätt. Därtill äro de både
för högmodiga och för ödmjuka. Ingmar grubblar
genom de långa åren — tills den kritiska dag nalkas,
då Brita tjänat ut sitt straff. Hennes egen släkt
vill låta henne resa till Amerika. Ingen människa
fordrar något så barockt, som att Ingmar skulle
återtaga henne och göra en mörderska till husmor
på Ingmarsgården. Men själf kan han icke komma
ifrån just den tanken. Denne moraliskt förfinade
aristokrat — ty det är i sin klass den gammalättade
mannen — stötes på en gång tillbaka och lockas
af det omöjliga. Det är kampen mellan världen
och den inre rättfärdigheten, sådan Gud af
särskild nåd uppenbarat den för Ingmarssönerna.
Under skuldkänslans och godtgörelsebehofvets
förklädnad gömma sig både kärlek till den
förödmjukade och brottsliga kvinnan och den försmåddes
trängtan att afväpna stort hat med än större
ädelmod. Så iför sig Ingmar Ingmarsson
stärk-skjorta och svart helgdagsrock och far till
länsfängelset för att hemföra barnamörderskan såsom
sin hustru. Men skildringen af, hur detta aflöper,
och hur de två i elfte timmen finna hvarandra, är
så vacker, att icke ens den mest pietetsfulla hand
vill omberätta den. Det är en af de finaste och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
