Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några upplysningar om gymnasii boktryckeriet i Viborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182 Nya upplysningar om gymnasii boktryckeriet i Viborg.
angåfvo Viborg såsom tryckningsort och Daniel Medel-
plan såsom officin, framgick däraf med någorlunda viss-
het, att äfven alt det öfriga utgjordes af alster af dennes
tryckeri. Senare undersökningar hafva lämnat fullgiltiga
bevis för riktigheten af denna slutsats.
Men fyndet visade sig vara af än större intresse än
ur ofvanstående framgår, i det nämligen intet enda af
dessa fragment befans tillhöra något förut kändt arbete.
De äro alla i ordets egentligaste mening unika. Att de
åter användts på sätt som skett, har sin orsak däri, att
tryckeriet var förenadt med ett bokbinderi, där troligen
rättens handlingar inbundos, hvarvid låg nära till hands
att till fyllnad begagna korrektur och andra lösa ark, som
lågo omkring och skräpade.
Nämnas kan äfven, att handeln med böcker, åtmin-
stone i Viborg, redan från äldre tider ofta förmedlades af
bokbindare. En sådan omtalas bland handelsgästerne re-
dan år 1573, kanske också tidigare. Något mera stadga
vann denna handel under de första decennierna af följande
sekel, då staden fick sin bofaste bokbindare i Matthias
Gregorii, hvars latinska namn redan ådagalägger, att han
ansågs stå i ett visst förhållande till literaturen. Mot bor-
gen af ortens dåvarande kyrkoherde Nicolaus Magni
intog han från Sverige år 1617 ett parti böcker och fort-
satte alt vidare sin mellanhandel med sådana. Hans son
Grels Matsson idkade sedan samma affär. Afven finnas
antydningar i handlingarna, att stundom enskilde hade
böcker i kommission, men då den stora allmänhetens be-
hof af sådana var högst ringa, stegrades omsättningen
härigenom icke i nämnvärd grad.
Det var först inrättandet af ett gymnasium och dess
alt vidare utvecklade värksamhet, som ökade behofvet
af tryckalster, och man synes redan kort tid efter dess
öppnande varit betänkt på att åstadkomma ett eget tryk-
keri. I K. M:s resolution den 8 nov. 1650 på biskopens,
konsistorii, lektorernes och prästerskapets af Viborg stift
besvär läses nämligen, jämte ett knapt nog infriadt löfte,
att gymnasiet ur K. M:s bibliotek skulle erhålla där be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
