Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lagtima riksdagen 1925 av M. Seth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
högermän sin reservation mot beslutet såsom innebärande ett för vårt
lands säkerhet ödesdigert förminskande av rikets försvarskraft.
Enligt statsministerns uppgift i andra kammardebatten
innefattade riksdagens beslut en kostnadsökning utöver regeringens
förslag av omkr. 2 milj. kronor. Det innebär emellertid en minskning i
de årliga organisationskostnaderna av 40 milj. kronor, från 138 till 98
milj. Och om man medräknar engångs- och övergångskostnader,
kommer den genomsnittliga summan att uppgå till 107 milj. kronor,
innebärande en besparing, jämförd med nuvarande kostnaden, av 31 milj.
kronor.
I jämförelse med beslutet i försvarsfrågan måste alla andra av
riksdagen träffade avgöranden betraktas såsom rätt så oväsentliga,
även om många av dem äro betydelsefulla nog.
Vad först beträffar av riksdagen behandlade grundlagsfrågor
är till en början att märka, att från tidigare riksdagar funnos såsom
vilande antagna fyra förslag till ändringar i rikets grundlagar.
Samtliga dessa blevo nu definitivt godkända.
Viktigast av dessa ändringar var den om införande av öppen
omröstning i riksdagen. Denna reform kom sedermera till användning
under årets riksdagssession, varvid man dock i allmänhet nöjde sig
med det s. k. uppresningsförfarandet, medan däremot omröstning
medelst namnupprop och namnens antecknande i det tryckta
protokollet förekom rätt sparsamt.
Två av de vilande grundlagsförslagen gällde statsrevisionen. I
riksdagsordningen infördes nu bestämmelser dels därom, att
revisionsarbetet skall vara avslutat inom tre månader (i stället för två hittills’
dels därom att för varje revisor skall utses en särskild suppleant.
Det fjärde vilande ändringsförslaget avsåg
tryckfrihetsförordningen och stod i sammanhang med frågan om lagstiftning angående
truster och andra monopolistiska sammanslutningar. Innebörden av
denna grundlagsändring är, att handlingar, som inkomma till
myndighet, vilken har att verkställa undersökning rörande monopolistiska
företag och sammanslutningar inom näringslivet, ävensom från sådan
myndighet utgångna skrivelser eller där förda protokoll och
anteckningar, icke få utlämnas i andra fall än allmän lag eller författning
stadgar. Brott häremot straffas med böter ända till 10,000 kr. eller
fängelse i högst 6 månader.
Några nya grundlagsförslag från regeringens sida framlades icke,
men såsom vanligt frambars ett flertal sådana motionsvägen. Till
denna senare kategori hörde de nästan årligen återkommande förslagen
om införande av republik och avskaffande av första kammaren. Dit
hörde även förslag om sänkning av åldersgränsen för såväl politisk
som kommunal rösträtt, om småbrukares valbarhet till första
kammaren, om återgång till majoritetsval i enmanskretsar vid val till andra
kammaren, om utsträckt rätt till användande av s. k.
valsedelsförsän-delse m. fl. Alla dessa förslag avstyrktes av konstitutionsutskottet och
avslogos av riksdagen. Däremot begärde riksdagen utredning om ett
par ändringar i tryckfrihetsförordningen, avseende dels lagfästande av
kommunala handlingars offentlighet, dels publicitet åt vissa allmänna
inrättningars och stiftelsers handlingar. Slutligen har riksdagen på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
