Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att han vore „för fet och orörlig." ’) Han blef emellertid
1636 i April utnämd till general-legat i Tyskland och
direktor öfver det Evangeliska Förbundet, men dog redan 1638 i
Stettin.
Sten Carl, riksskattmästarens sonson, var ingen politisk
storhet men dock en anmärkningsvärd man. Från att vara
amanuens i kongl, biblioteket blef han kammarherre och
assessor i Åbo hofrätt; „egde grundliga kunskaper i flere, språk
och vetenskaper, stora botaniska samlingar, var kännare,
befordrare och vän af,litteraturen," och slutligen en af de sex,
som stiftade vår vetenskapsakademi. l) Thure Johan var
hans ende son; och då denne 1792 d. 22 Mars intog förgift
för att undgå ransakningarne rörande konungamordet,
utslocknade ättens manliga stam.
Vid platsernas’ bestämmande inom riddare- och
svenneklasserna kastades lott om numren, och lotten gaf första
numret åt Fårdala-grenen af slägten Lilliehöök. Det mottogs af
Johan Nilsson, då öfverstelöjtnant, sedermera stigande allt
högre i rykte och rang, till dess han slutligen som
rikstyg-mästare och general af infanteriet 1642 i slaget vid Leipzig
fick banesår. Hans barn upphöjdes i friherrligt stånd för sin
faders förtjenster; men genom en af dennes bröder fortlefde
ändock den adliga ätten och utslocknade först 1801. 3) Med
ett par undantag ha alla dess medlemmar af den manliga
linien ingått i militära ståndet.
Riksrådet Matts Larssons afkomlingar inskrefvos
under namnet Cruus af Hartvila å andra rummet i riddarnes
klass. Men länge uppehölls icke numret. Den nämndes son
var fältmarskalken och riksskattmästaren Jesper Mattsson
Cruus; och alla år 1651 lefvande barn och barnbarn till honom
upphöjdes för hans förtjenster i friherrligt stånd. Då
ryttmästaren Axel Mattssons gren icke vidare hördes af, var
så-ledes ätten på detta nummer utgången.
’) Ax. Oxenstj. till Gabr. G:son Oxenstj., cit. i Fryx. ber. 7,128. —
Den senare klagar redan ett par år förut öfver den ifrågavarandes „onda
diet och otidiga lefverne." Se Odhner, Sveriges hist. under Christinas
förmynd. p. 154.
2) Lagus 1. c. 1,314,
3) Anrep, Adelns ättartafl. 2,712,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
