- Project Runeberg -  Carl Svenske : historisk berättelse från Frihetstiden /
52

(1900) [MARC] Author: Gustaf Björlin With: Nils Larsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Hin vackra air, som jag skall sjunga i morgon
för la belle Taube, då kungen jagar på Djurgården,
svarade Laforme, godmodigt. »Det är den nyaste air
i Stockholm; knappt bekant mer än på några kaffehus.»

»Är det inte ett besynnerligt land vi lefva i»,
inföll nu den. lille bleke ynglingen, »där hvarje liten
fröken räknar som en nåd att vara kungens frilla, medan
en ärlig kavaljer i godt sällskap ej kan få tala vid
en ung dam utom på otaliga omvägar och under sträng
bevakning af en hel division gamla tanter!» — »Men,
entre nous», fortfor han, i det han sökte gifva sitt ansikte
ett högviktigt uttryck, »grefvinnan af Casselstein lär
icke längre vara sin konung trogen. Mon frères entreprise
är därför måttlig att skryta öfver.»

»Se, mes amis, hvad den bengeln sneglar på oss
afbröt dem nu Laforme. »Hvilken ruskig uppsyn!»

»Er röck, unge man, är bestämdt från kung Orres
tid», fortfor han, i det han lämnade sin plats och började
på närmare håll fixera Svenske från topp till tå.
»Hvilket orent linne, hvilka storkragiga handskar! De
äro ju, à tout horreur, glacerade under näsan — och
en sådan värja sedan, parbleu! — Ha ha ha! Ett
veritabelt stekspett!»

De hånfulla orden och ännu mera skrattet från de
öfriga gästerna bragte Svenskes blod i jäsning. Då
han inte visste rätt hvad han borde göra, lät han dem
en stund hållas med sin mönstring. Men då Laforme
lyfte upp hans rockskört och undersökte hans värja,
kunde han icke längre underkasta sig deras skämt.
Med en kraftig rörelse sköt han de mest närgångne
åt sidan och bad dem inte leka alltför oförsiktigt med
hans stekspett.

Hans lugna, värdiga uppträdande skulle säker-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:41:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svenske/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free