- Project Runeberg -  Carl Svenske : historisk berättelse från Frihetstiden /
194

(1900) [MARC] Author: Gustaf Björlin With: Nils Larsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— iQ4 –

amiralen i famn, så att det lät som dånet af en salva
från ett trepundigt batteri.

»Potz tausend! Var inte den historien så bra som
den om gubben Loos häromdagen», inföll Schulenberg
— »generalen som gifte sig med den rika
borgmästaro-änkan. — Svågrarne väckte åtal för det han satt en
hund i vapnet, då en sådan också satt i deras
hjärt-sköld — men han redde sig excellent — det var en
hynda, som han tagit, svarade han.»

Under det att de yngre af partiet fortsatte att
sjunga glada dryckesvisor, omväxlande med lustiga
riksdagshistorier, gingo värden och partiets stormän
till de inre rummen för att öfverlägga i allvarligare
ämnen.

Den förste som inträdde i kabinettet var den
lille, sirlige värden, utmärkt genom sitt
egendomliga stereotypa småleende och sina lifliga åtbörder.
Han förde under armen Sveriges »vice konung»,
kanslipresidenten Gyllenborg, hattarnes främste man, hvars
högresta gestalt och veka anletsdrag talade lika mycket
om världsmannen med det fina umgängesvettet som om
statsmannen utan den kraftiga viljan. Efter dem kom
grefve Lewenhaupt, landtmarskalken, Sveriges förste
ädling. Hans något stela hållning och högdragna, fast
genomhederliga uppsyn, stucko skarpt af mot mannen
som gick vid sidan om honom, öfversten för
Elfsbor-game, den hänsynslöse ränksmidaren och partiledaren
Lagercrantz, hvars hårda och skarpa anletsdrag och
grå, lifliga ögon på samma gång uttryckte den
järnhårda viljan och den listiga förslagenheten.

»Ar det verkligen sant, min bäste grefve, hvad
ni berättade för oss där ute om edra planer?» frågade
grefve S:t Severin, i det han inbjöd Gyllenborg att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:41:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svenske/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free