Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 269 —
och utan att säga ett ord gjorde han en militärisk
hel-omvändning och lämnade Stina åt sina funderingar.
En stund därefter vek han af uppåt Regeringsgatan.
»Hör på, min vän» — ropade han åt en pojke,
sedan han låtit sina ögon en stund uppmärksamt
öfver-fara husraderna på båda sidor om gatan — »kalla de
icke denna gatan Regeringsgatan?»
»Jo men så, käre herre», svarade pojken, som
spratt till då han hörde den barska rösten bakom sig.
»Nå, då vet mans väl, hvar hennes högvälborna
nåd fru Buddenbrock logerar?»
»Hon logerar i röda huset där borta. — Om herrn
klappar på porten, lär strax någon komma och öppna.»
»Om jag känner krutet rätt», mumlade Lars, då
han, följande pojkens anvisning, intTädde genom porten
till det nämnda huset, »lär hon icke komma att ge
många goda ord ifrån sig. Men skam i den som icke
står i sina skor.»
I nästa ögonblick befann han sig inbegripen i ett
lifligt samtal med friherrinnans kammarjungfru.
»Kalla mig lika väl munsiör som herre» — sade
Lars vresigt — »för jag kännes lika litet vid
någotdera. — Svara mig blott, jungfru näsperla, om ni vet
hvar man gjort af min unge herre.»
»Kära junker, eller hvad ni är för slag, jag har
ju sagt för tredje gången att jag aldrig sett er herre
eller ens hört hans namn nämnas.»
»Smek mig icke med granna titlar; jag håller
inte af så’nt aperi. — Säg mans strax om ni vet hvar
min herre håller hus.»
Lars antog nu en bister uppsyn och hans
kopparfärgade näsa fick, under det han talade, en allt
starkare skiftning i blått.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
