- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Första bandet. Sagoåldern. Medeltiden. I. Till Kalmare-unionen /
556

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De försonade bröderne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

drottning Isabella samt de öfriga fruarna och
hertiginnornas ammor, hvilka erhöllo rika skänker.

Den 8 September kommo de till den svenska stranden
och inlupo i elfven samt lade till vid Lödöse,
vid den ån, der det nybyggda praktfulla huset nu
stod färdigt att emottaga dem. Men vid stranden voro
hertigarne dem till mötes, och musiken spelade upp
och de ståtliga hästarne skrapade marken med sina
hofvar, och så satte sig tåget i gång genom en
oräknelig menniskomassa till gästabudshuset.

Men vädret var på det högsta ogynsamt för de stora
högtidligheterna. Det regnade så mycket, att man måste
lägga ut broar, »der man aldrig brukade gå annat än
med torra skor».

Dock fortgick gästabudet med sina riddarspel under
fyra dagar. Riddare inburo faten på de hertigliga
borden, och för hvarje gång en ny rätt framsattes,
utdelade hertigen rika gåfvor. Från många länder
hade musikanter – pipare och fidlare – infunnit
sig, äfvensom en skara af gycklare och konstmakare,
hvilka uppbjödo all sin förmåga att underhålla och
roa de förnäma åskådarne, samt derför blefvo rikligen
belönade.

Så var der tornerspel och riddarslag, och de
grefvesöner af Tyskland blefvo riddare af hertigens
hand.

Sedan drog hertig Valdemar nedåt Kalmar, men
Erik drack med sin gemål julölet i Högnatorp i
Vestergötland.

Med herrarne af Werle, äfvensom med konungarne Erik
och Birger, hvilka alla skulle känna sig kränkta och
sårade, genom denna bröllopshandel, uppgjordes saken
på det sättet, att hertig Erik hade ett sammanträde
med konung Erik i December 1312, hvarpå i medlet
af Juni år 1313 Nordens alla tre konungar jemte
hertigarne Erik och Valdemar, Erik Menveds broder
Christofer och Nicolaus af Werle möttes i Helsingborg
och uppgjorde med hvarandra sina tvistepunkter.

Det var lustigt att se på all den nya ståten, men
nog fick bonden kännas vid, hvad sådan ögonfägnad
kostade. Markgärden[1] detta år, då hertigarnes bröllop
stod och hemkomstölet firades, utgick för ensamt de
sex socknarna inom då varande Vendels och Våla
härad i Upland med nära hundra marker silfver. Det
ger oss begrepp om, huru hårdt bonden betungades med
skatter och gärder.

Och likväl kallades dessa hertigar milde och
präktige. »De voro det väl och kallades så» – säger
Ericus Olai – »men de voro det med den arme bondens
största elände.» – Men icke heller kyrkans egendom
skonades. Stora gärder indrefvos äfven derifrån och
klagomål gingo till Rom, ehuru med föga eller ingen
verkan.

Vi hafva redan talat om det oberoende, hvari
icke blott hertigarne personligen stodo gent emot
konungen, men äfven deras länder i förhållande till
konungadömet. Det visar sig tydligast af en handling,
som vi ännu ega i behåll, rörande ett häfdaskifte
dem emellan.


[1]
En utomordentlig gärd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:41:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/1/0560.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free