Print (PDF) - On this page / på denna sida - Kriget och frederna, 1809, 1810
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36 Carl
XIII.
samt föra dem till Umeå; men han ville ej åtaga sig
detta ansvar, ehuru han förklarade sig ej gilla den
ingångna konventionen. Under förhoppning att denna
i alla händelser skulle brytas lugnade man sig efter
hand.
Den 28 Mars erhöll Gripenberg ändtligen genom Palmfelt
de bref Cronstedt och Barclay skrifvit till honom från
Umeå. Den förre underrättade honom om Barclays af
Knorring befalda återtåg öfver Qvarken och yttrade
tillika sin öfvertygelse, att fiendtligheterna
vid Torneå i följd af det ingångna stilleståndet
äfven skulle upphöra. Den senares bref var mycket
diplomatiskt afYattadt och angaf blott, att han
upphört med fiendtligheterna, emedan han hört,
att fredsunderhandlingar skulle börja. Gripenberg
skyndade emellertid att, på grund af de erhållna
upplysningarna, fordra konventionens upphäfvande; men
Schu-waloff svarade1 skriftligen, att han ej kunde
medgifva någon ändring deri utan bestämda order af
sin öfverbefälhafvare, och härmed läto Gripenberg
och Palmfelt sig nöja!
Resultatet blef sålunda, att en svensk styrka,
som af Gripenberg blifvit uppgifven till 2,000
man under vapen, men af ryske författare, under
åberopande af det till Schuwaloff öfverlemnade,
af Gripenberg undertecknade generalförslaget,
till 7,075 man, 1,600 sjuke häri inräknade, och 22
kanoner, kapitulerade för en rysk styrka, som efter
alla anledningar ej öfversteg 5,000 man under vapen,
ehuru den af Gripenberg antogs uppgå till 8,000 man,
såsom öfverste Gibory upp-gifvit, likasom äfven den
ryska styrka, som öfvergått Qvarken, af Cronstedt
antagits och för Gripenberg uppgifvits till mer än
dubbelt det antal den verkligen utgjorde. Denna
öfverskattning af de fiendtliga stridskrafterna
och oförlåtliga underlåtenhet att göra sig närmare
underrättad örn verkliga förhållandet bidrog
väsentligt till detta krigs olyckliga utgång för
Sverige, och vid alla underhandlingar visade de ryske
befälhafvarne ojemförligt större öfverlägsenhet
öfver de svenska än i sjelfva striderna. Om man
än vid nu ifrågavarande tillfälle ej har grundad
anledning att beskylla Gripenberg för förräderi,
röjde han likväl så mycken oskicklighet i ledningen af
krigsrörelserna samt obetänksamhet och lättrogenhet i
sina förhållanden till de fiendtlige befälhafvarne,
att den ingångna kapitulationen alltid måste
betraktas såsom en skamfläck på hans minne. Ett
föga mildare omdöme måste man fälla öfver Cronstedt
för hans ledning af krigsrörelserna vid Umeå och de
missledande uppgifter han sände Gripenberg, hvilka
väsentligt inverkade på dennes olyckliga beslut. Ännu,
strängare utfaller domen öfver Palmfelts beteende,
som temligen påtagligt röjer ryskt inflytande. Han
blef ock sedermera generalmajor i rysk tjenst.
När underrättelsen om den ingångna konventionen i
början af April korn till Umeå och Hernösand, hade
Klercker afgått från öfver-befälet, hvilket i stället
öfvertogs af generallöjtnanten friherre Fabian Wrede,
och kort derefter erhöll, den 9 April, Georg von
Döbeln befälet öfver norra arméns andra fördelning
efter Skjöldebrand samt afreste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
