- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Tionde bandet. Carl XIII. Carl XIV Johan /
241

(1885-1886) Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1834, 1835

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lifva nationalindustrien och öka föremålen för dess
verksamhet, under det kongl. maj:t omfattat hvarje
tillfälle att för svenska handeln och sjöfarten på
utrikes orter bereda ytterligare fördelar. För öfrigt
omnämndes en mängd åtgärder, som sedan sista riksdagen
blifvit vidtagna inom de särskilda grenarna af den
inre styrelsen.

Striderna mellan regeringens och oppositionens
anhängare voro äfven under denna riksdag ganska
lifliga och förekommo hufvudsakligen i frågorna,
dels om en förändrad representation, hvartill vi
återkomma vid redogörelsen för statsförfattningens
utveckling under detta tidskifte, dels om upphörande
af regeringens indragningsmakt, dels om konungens
deltagande i garantien och lagstiftningen för rikets
ständers bank och dels om decharge för konungens
rådgifvare.

Frågan om upphörande af regeringens rättighet
att i vissa fall inställa utgifvandet af
dagblad och periodiska skrifter i allmänhet, den
s. k. indragningsmakten, hade för hvarje riksdag
blifvit föremål för allt lifligare öfverläggningar i
samma mån, som denna makt genom oftare tillämpning
deraf blifvit mer och mer förhatlig. Vid sista
riksdagen hade tre stånd förenat sig om, att den
borde upphöra, men bondeståndet hade beslutat dess
bibehållande, i följd hvaraf förslaget om dess
upphörande förfallit, såsom icke af alla stånden
biträdt. Under den nu pågående riksdagen hade
motioner om indragningsmaktens afskaffande åter
blifvit väckta och konstitutionsutskottet hade
tillstyrkt bifall till dessa motioner, men dervid
stält indragningsmaktens upphörande i samband med
afskaffandet af jury i tryckfrihetsmål och dessas
afdömande enligt den vanliga rättegångsordningen,
hvilket, såsom utskottet förmenade, åsyftade
tryckfrihetsförordningens återbringande till dess
ursprungliga skick, enligt 1810 års författning.

När detta förslag i Oktober 1834 förekom hos
riksstånden, beslutade adeln, borgare- och
bondestånden, att indragningsmakten borde upphöra,
och samtliga riksstånden, att juryinrättningen
borde bibehållas, hvarvid dock preste-, borgare- och
bondestånden anmodade utskottet att uppgöra förslag
till en förändrad organisation af tryckfrihetsjuryn.

I anledning häraf förklarade utskottet, att de mot
dess förslag framstälda anmärkningar icke kunde
sammanjemkas, hvarföre utskottet å nyo hemstälde,
att detta förslag måtte i sin helhet hvila till nästa
riksdag för att då antagas eller förkastas. Emot denna
åsigt hade likväl nära halfva antalet af utskottets
ledamöter reserverat sig. Samtliga riksstånden
ålade ock utskottet att inkomma med förslag till
sammanjemkning af de mot utskottets föregående
memorial gjorda anmärkningar.

Flertalet inom utskottet vidhöll icke desto mindre
sin åsigt och förklarade sig icke kunna åläggas
att, mot sin öfvertygelse, sammanjemka de särskilda
anmärkningarna, utan öfverlemnade ännu en gång sitt
ursprungliga förslag till den ytterligare behandling,
hvartill riksstånden, med anledning af grundlagen,
kunde finna sig befogade.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:41:26 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverhist/10/0251.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free