Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statshushållningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
löpande med 5 procent ränta — ett belopp, som
tillräckligt visar, att de svenska fordringarna i
Frankrike i sjelfva verket utgjorde blott en ringa
del af den skuld, som till repressalier för dessa
fordringars vägrade godkännande nu afskrefs.
Genom den nu vidtagna åtgärden blef emellertid riket
befriadt från en utländsk skuld af omkring 7 millioner
rdr silfver, och återstoden af den utländska skulden,
uppgående till 4,190,911 rdr silfver, liqviderades
vid följande riksdagen år 1815. Kongl. maj:t gaf då
ständerna tillkänna, att i det med England den 3 Mars
1813 afslutade förbunds-fördrag hade ön Guadeloupe
i Vestindien blifvit afträdd till kongl. maj:t
och dess efterträdare på svenska tronen, enligt
successionsordningen den 26 September 1810, emedan
Englands konung, genom öfverlemnandet af denna koloni,
trodde sig finna ett sätt att visa sin personliga
tillgifvenhet för kongl. maj:t och för kronprinsen,
samt att hålla den sistnämnde åtminstone till en del
skadelös för de förluster af donationer och annan
egendom, hvilka han, sedan han kallats till svensk
tronföljare, lidit genom det af Sverige antagna
politiska systern. Då sedermera ön Guadeloupe
afträddes till Frankrike, försäkrades kongl. maj:t
af engelska ministèren om ett skadestånd derför
af 24 millioner francs. Denna summa föreslogo nu
kongl. maj:t och kronprinsen att användas för inlösen
såväl af den erkända tredjedelen utaf svenska skulden
i Holland, Brabant och Genua, som af de till sitt
fulla belopp erkända skulderna i Hamburg och Leipzig,
hvarigenom all Sveriges utländska skuld sålunda på
en gång skulle dödas, emot det att rikets ständer
utaf de till denna skulds afbetalande bestämda medel
ansloge en summa af 200,000 rdr banko årligen såsom
enskild tillhörig kronprinsen och dess arfvingar
enligt successions-ordningen, för att betäcka honom
för de förluster, både han och hans gemål fått
vidkännas. Förslaget antogs enhälligt af samtliga
riksstånden, och till kongl. maj:t öfverlemnades
att låta besörja liqviden af hela riksgäldskontorets
utländska skuld, hvarmed kontoret således icke vidare
komme att taga befattning.
Genom besluten vid 1812 och 1815 årens riksdagar
befriades sålunda riket från en utländsk skuld, för
hvilken årliga räntan uppgått till omkring 600,000
rdr hamb. banko, motsvarande, efter då gällande kurs,
omkring 1,200,000 rdr svenskt banko och således
med en million rdr årligen öfverstigande de 200,000
rdr ständerna i stället åtagit sig att årligen till
kronprinsen och hans arfvingar utbetala.
Af de 3,500,000 rdr preuss. kurant, som genom
traktaten med Preussen den 7 Juni 1815 tillfallit
Sverige för svenska Pomerns och ön Rügens afträdande
och af hvilka 1 1/2 million rdr blifvit afsatta
för åtskilliga utgifter i följd af denna traktat,
öfverlemnades återstående 2 millioner rdr till rikets
ständers förfogande. De användes till liqviderande
dels af det arf, som tillfallit f. d. kungliga
familjen efter enkedrottningen Sofia Magdalena,
till ett belopp af omkring 300,000 rdr banko, dels
af denna familjs i Sverige innestående förmögenhet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
