- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Tionde bandet. Carl XIII. Carl XIV Johan /
317

(1885-1886) Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statshushållningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

snart nog att hvarken denna eller öfriga vid 1815 års
riksdag vidtagna åtgärder för penningeställningens
förbättrande uppfylde sitt ändamål. Kursen steg
ytterligare, oaktadt alla försök att hindra detta
stigande. Under året 1816 var den i medeltal 114
sk. De lättade utvägarne till skuldsättning lockade
till missbruk af denna lätthet, så att först Malmö
diskont i September 1817 råkade i obestånd och snart
derefter äfven Göta kanals och Göteborgs diskonters
fall inträffade.

I följd häraf sammankallades, såsom i det föregående
är nämndt, ständerna till urtima riksdag i November
1817, och penningeväsendets ordnande blef nu
hufvudföremålet för båda statsmakternas omsorger.

Kursen hade under året varit i medeltal 109 sk.,
således något lägre än under det föregående. Carl
Johan, som under denna riksdag blef Sveriges konung
och som på försök att styra kursen uppoffrat en
betydlig del af sin enskilda förmögenhet, ansåg
emellertid kursen kunna genom ändamålsenliga
åtgärder ytterligare sänkas och ville derföre nu
icke medgifva någon realisation, hvarigenom, enligt
hans öfvertygelse, förhållandet mellan sedel- och
silfvermyntet skulle bestämmas mindre fördelaktigt,
än det borde kunna blifva.

I December 1817 afläts till ständerna en kunglig
proposition, i hvilken åtskilliga åtgärder till
penningeställningens ordnande föreslogos och
deribland, att banken skulle öfvertaga de tre
diskonternas skulder, mot full disposition af deras
tillgångar.

Denna del af den kungliga propositionen togs af rikets
ständer först i öfvervägande, och beslutet blef, att
utredningen af de tre diskonterna öfvertogs af staten
och skulle verkställas genom riksgäldskontoret,
men de härtill erforderliga medlen förskjutas
af banken. Dessa diskonters oktrojer skulle utan
särskild ersättning förfalla, deras utestående lån
infordras successivt inom fem år och deras utelöpande
assignationer på banken vid uppvisandet inlösas med
bankosedlar.

Det visade sig sedermera, att bankens förlust å denna
utredning uppgick för den af Göta kanalbolags diskont
till rdr 913,909: 39, 11, och för Malmö diskonts till
430,248: 38, 4. Deremot betaltes Göteborgs diskonts
skulder till fullo af dess tillgångar; men liqviden
afslutades först år 1826. För öfrigt beslöto ständerna
i sammanhang med utredningen af Göta kanal-diskont,
att de 1,083,000 rdr, hvilka diskonten förskjutit till
kanal-arbetet, skulle afskrifvas, emot det att någon
skyldighet å statens sida ej erkändes att ersätta
aktieegarne ränta efter byggnads-åren.

Sedermera uppgjordes af stats- och banko-utskotten
gemensamt en finans plan, grundad hufvudsakligen på
friherre G. F. Wirséns yttranden under utskottens
öfverläggningar. Den lades ock hufvudsakligen till
grund för ständernas beslut, ehuru med åtskilliga
jemkningar i särskilda delar.

Redan förut hade ständerna beslutat, att banken skulle
tills vidare blifva stängd för utvexling af silfver,
hvarom allmänheten blifvit genom en kungörelse af
den 18 Mars 1818 underrättad. Sedelstocken skulle,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 03:41:26 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverhist/10/0327.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free