Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statshushållningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Att bergshandteringen under detta tidskifte gjort
ganska betydande framsteg, visar sig bäst vid en
jemförelse af förhållandena vid tidskiftets början
och vid dess slut. År 1810 var tackjerns-produktionen
276,773 eller, efter en annan beräkning, 304,450
skeppund, och år 1840 uppgick den till 638,668
sk. Stångjerns-tillverkningen, som under åren
1811—1820 i medeltal varit 359,951 sk., hade år 1840
stigit till 642,011. Manufakturjerns-produktionen,
som år 1810 utgjorde 68,375 sk., hade 1840 uppgått
till 78,935 sk. Det privilegierade stångjerns-smidet,
som 1810 utgjort 413,729, hade 1840 stigit till
nära 600,000 sk. Under åren 1811—1820 hade
jern-exporten utgjort 3,239,974 sk., eller i
medeltal 323,997 sk. årligen, men under åren 1831—1839
stigit till 4,014,952 sk., eller i medeltal
446,105 sk. årligen, och uppgick under året 1841
till 565,000 sk. Koppar-tillverkningen, som 1810
utgjort 5,568 sk., hade 1841 stigit till 6,142 sk.,
silfver-tillverkningen från 1460 lödiga marker år
1810 till 4,342 år 1840.
Näringarna i öfrigt hade under den föregående tiden
varit underkastade ett tvång, som nu började efter
hand lossas, ehuru under fortgående strider mellan
dem, som yrkade större näringsfrihet, och dem, som
ansågo näringstvånget böra fortfara.
Vid 1812 års riksdag anhöllo ständerna om
tillsättande af en komité, för att afgifva förslag
till en fullständig reglering och bestämmande af
näringsfriheten i riket, hvilken komité ock tillsattes
i December 1812; men i kongl. maj:ts berättelse vid
början af 1815 års riksdag omnämndes intet resultat
af denna komités verksamhet.
I berättelsen vid riksdagens början 1817 yttrades,
att kongl. maj:t, som, efter noggrann pröfning,
erkänt vigten af den ömsom yrkade och bestridda sats,
att näringarna säkrast ega bestånd genom deras blott
af ordningen omgränsade frihet, öfverlemnat denna
frågas närmare utvecklande åt en i sådant ändamål
förordnad komité, hvilken ock inkommit med förslag
till nya handels- och handtverks-författningar; men
kongl. maj:t hade dock trott sig ännu böra uppskjuta
afgörandet af detta ämne. Dock hade kongl. maj:t
till en början, enligt rikets ständers önskningar,
genom kungörelsen den 31 Augusti 1815 utfärdat
allmän tillåtelse för fri och obehindrad handel med
viktualier och landtmanna-produkter.
Genom kongl. brefvet den 20 December 1820 förbjöds den
s. k. jagningen efter personer, som ansågos obehörigen
sysselsätta sig med något handtverk, och förordnades,
att påståenden derom skulle vid domstolarna pröfvas.
Vid 1823 års riksdag förekommo hos stånden lifliga
öfverläggningar om en utvidgad näringsfrihet. Komiténs
förslag i ämnet hade redan år 1818 blifvit afgifvet
och 1821 genom trycket meddeladt allmänheten. De
föreslagna nya handels- och handtverks-ordningarna
aflemnades nu af kongl. maj:t till ständerna,
men mötte starkt motstånd i borgareståndet,
der man förespådde de vådligaste följder af en
utsträckt frihet och ifrigt åberopade ståndets
privilegier. Slutligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
