Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1850, 1851
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Riksdagen 1850, 1851.
33
rönte den härför föga erkännande, och när ständerna
mot slutet af året 1847 sammanträdde, visade det
sig, att deras ’förhållande till regeringen icke
undergått någon väsentlig förändring i följd af
det nya regeringssystemet. Hos det konservativa
flertalet inom adeln och presteståndet hade
regeringen fortfarande sitt stöd i anslagsfrågor,
hvaremot detta konservativa flertal ogillade den
liberala riktning regeringen i allmänhet visat sig
följa. Inom borgare- och bondestånden åter bibehöll
det liberala flertalet samma anspråk som förut och
samma uppfattning, att regeringens förnämsta uppgift
vore den strängaste sparsamhet i statsutgifter,
synnerligast i hvad dessa rörde försvarsväsendet, för
att dymedelst bereda en lindrigare eller åtminstone
jemnare beskattning. I likhet med den liberala pressen
yrkade ock de liberale representan-terne framför allt
en representations-förändring, af hvilken sedermera
alla Öfriga önskade reformer och förbättringar ansågos
skola härflyta, och då regeringen icke visade någon
värma för denna vigtiga samhällsfråga, minskades
häraf i betydlig mån förtroendet för uppriktigheten
af dess reform-sträfvanden i öfrigt.
Så kom underrättelsen om Februari-revolutionen
i Frankrike, och det nu mer och mer exalterade
språket i tidningarna samt de kort derefter
inträffade Mars-oroligheterna i Stockholm visade
tillräckligt, att händelserna i Frankrike äfven
här, likasom flerstädes i Europa, sätt sinnena i
oro, och visade äfven hvart de liberala idéerna,
bragta till ytterlighet, kunde leda. Det var väl
således icke underligt, om konungen fick ett visst
misstroende till dessa idéers förfäktare och härefter
började mer och mer närma sig de konservative. Genom
öfverläggningarna om decharge-betänkandet hade
han äfven funnit, att man i allmänhet icke hade
någon hög tanke om hans dåvarande rådgifvares
statsmanna-egenskaper, och så beslöt han sig för
en förändring af råd-gifvare-personal, i hvilken
nu både konservative och liberale erhöllo inträde,
och der de förre innan kort blefvo öfvervägande,
Det nu i hast tillkomna representations-förslaget,
grundadt på samfälda val, var tydligen endast en
utväg att lugna sinnena för tillfället och lemnades
snart åt sitt öde.
Åt de särskilda grenarna af den inne styrelsen
égnades emellertid fortfarande en berömvärd omsorg,
. och flera förbättringar deri blefvo nu genomförda.
Så infördes vigtiga förenklingar i rättegångsväsendet
genom lagmans-, kämners-, riddaresyns- och
bergstingsrätternas upphörande. Nya instruktioner
och stater faststäldes för åtskilliga af de
förvaltande verken. Nya fängelser efter cell-systemet
uppfördes, och åtskilliga af ständerna vid, den
sista riksdagen beslutade lagförändringar blefvo
af kongl, maj:t sanktionerade. En plan uppgjordes
för arméns mobilisering till krigsfot. Åtskilliga
fästnings-byggnader fortsattes, invalidinrättningen
å Ulriksdal indrogs, flera krigsfartygs-byggnader
fullbordades eller fortsattes, skeppsgosse-kåren och
sjökarte-kontoret erhöllo förändrad organisation,
m. m, Den första jernvägs-anlägg-
Starbdck o. Bäckström, Ber» ur Sv. Hist. XL
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
