Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Carl XV:s regering. Riksdagen 1859, 1860
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68 .
Carl XV.
ståndet var erkebiskopen Henrik ReuterdaJil och till
vice talman förordnades biskopen i Strengnäs Thure
Annerstedt. I borgareståndet blef borgmästaren
i Jönköping Gmtaf Ferdinand Asker talman och
grosshandlaren fi Stockholm Jo/mn Gustaf Schwan vice
talman. I bondeståndet fick förre talmannen Nils
Persson från Kronobergs län åter detta förtroende,
och riksdagsfullmäktigen från Färs och Frosta härader
i Malmöhus läa Ola Svensson blef vice talman. Till
bondeståndets sekreterare förordnades advokatfiskalen
Nils August Fröman.
Af de från föregående riksdagen hvilande förslag
till grundlagsändringar, 20 till antalet, antogos
af samtliga riksstånden endast tvänne, det ena öra
förstärkning i antalet af högsta domstolens ledamöter
från 12 till högst 18, och det andra om rättighet
för statsrådets ledamöter att deltaga i riksståndens
gemensamma öfverläggningar.
Flera nya förslag till ändringar i grundlagarna blefvo
likväl nu af konstitutions-utskottet väckta och i
allmänhet visade sig intresset för de konstitutionela
frågorna vid denna riksdag lifligare än vid den
föregående.
Åtskilliga vigtiga förslag till ändringar i
grundlagarna blefvo ock hvilande till nästa riksdag,
men örn något sådant till en mera genomgripande
förändring af nationalrepresentationen kunde man
icke förena sig, i anledning hvaraf, mot slutet af
riksdagen, inom borgare- och bondestånden beslötos
skrifvelser till kongl. maj:t om aflåtande af ett
förslag till lösning af denna vigtiga fråga.
Hos borgareståndet gjordes den 17 Oktober 1860
framställning härom af hr August Blanche och den 24
Oktober förenade sig ståndet om en skrifvelse till
kongl. maj;t, med anhållan att »kongl, maj:t täcktes
låta utarbeta och för nästkommande rikets ständer
framlägga förslag till en representations-reform,
utgående från samfälda val inorn alla samhällsklasser,
utan afseende på stånd eller yrken, samt hvilande
på sådana grunder för valrätt och valbarhet, som de
senare tidernas fortskridande politiska utveckling
inom vår verldsdel och anspråk på lagbunden frihet
påkalla, för att för framtiden uppfylla vilkoren Tör
allmän rätt, i förening med allmän säkerhet».
Samma dag beslöt äfven bondeståndet en skrifvelse till
kongl. maj:t, med uttryckande af ståndets åsigter om
förderfligheten af ståndsfördel ningen; med erinran
örn den vunna erfarenheten af de dittills städse
misslyckade försöken att åstadkomma en tidsenlig
reform, med bibehållande af ståndsprincipen; med
erkännande af riktigheten utaf den princip, som
tillmäter hvarje valberättigad lika rösträtt; med
förmälande, att ståndet tänkt sig representationens
fördelning i två kamrar, af hvilka .den andra borde
för någon längre tidrymd, t. ex. tre riksdagar, utse
den första, hvars ledamöter vid hvarje riksdags slut
skulle. med en tredjedel ombytas, samt med anhållan
att kongl, maj:t täcktes låta utarbeta och för
näst sammanträdande ständer framlägga ett på xlessa
allmänna satser grundadt representationsförslag.
Dessa skrifvelser, som aflätos några dagar,
innan riksdagen af-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
