Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statshushållningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Statshushållningen.
143
der, som vid hypoteksföreningars bildande och framtida
verksamhet borde gälla till efterrättelse.
Detta betänkande öfverlemnades af kongl, maj:t till
ständerna vid 1859, 1860 årens riksdag, och följden
blef förordningen den 26 April 1861 om inrättandet
af en allmän hypoteks-bank för hela riket, hvartill
ständerna anvisat såsom grundfond ett belopp af
8 millioner rdr i statsobligationer och hvars
ändamål skulle vara att Tör de inom riket bildade
hy potek s-föreningar ombesörja all den upplåning,
som erfordrades för att åt dessa föreningar bereda
medel till de lån, stälda på årlig af betalning,
hvilka deras delegare tillhandahållas. Denna allmänna
hy-poteksbank skulle hafva sitt säte i Stockholm och
såsom delegare deri ingå hvarje hypoteksförening,
som inom riket bildas.
Hypoteks-föreningar bildades sedermera i flere
städer i riket, och den 17 November 1865 faststäldes
reglemente för en allmän hypoteks-kassa för rikets
städer.
Vid flera riksdagar antogos nya reglementen för
riksbankens styrelse och förvaltning, genom hvilka
dess grundfond efter hand höjdes, och äfven den 21
Maj 1885 utfärdades ett sådant reglemente, enligt
hvilket grundfonden bestämdes till 35 millioner
kronor, men tillika beslöt riksdagen för sin del en
ytterligare förhöjning i denna fond till 40 millioner
kronor. Bankens metalliska kassa skulle icke få utgöra
mindre belopp än 15 millioner kronor, deraf’minst 10
millioner i guld, Dess reservfond bestämdes till 5
millioner kronor.
Riksbanken hade nu afdelningskontor i Göteborg, Malmö,
Luleå, Visby, Östersund och Vexiö, och ett nytt skulle
inrättas i Jönköping.
Styrelsen öfver riksbanken skulle föras af sju
fullmäktige, valda af båda kamrarna vid hvarje lagtima
riksdag, och vid hvartdera afdel-ningskontoret i
Göteborg och Malmö skulle stvrelsen utgöras af fyra,
samt vid hvartdera af dem i Luleå, Visby, Östersund
och Vexiö af tre ledamöter, utsedda af fullmäktige
för ett år i Sender. Åt fullmäktige uppdrogs äfven
att bestämma antalet af ledamöterna i det nya
af-delningskontoret i Jönköping, utse desamma och
förordna om sättet för deras styrelses utöfvande.
A riksbanken anvisades vid riksdagarna under
detta tidskifte gån» ska betydande summor för lån,
mot pant af guld, silfver, jern, koppar och andra
vågförda effekter, så väl som mot inteckning i fast
egendom; till skiftes- och odlingslån; för belåning
af aktier och publika papper; för utlåning genom
bankodiskonten, genom handels- och näringsdiskonten
m. m., äfvensom till kreditiv för riksgäldskontoret,
fér kommersekollegium till manufakturernas och
fabrikernas understödjande, för jernkontoret, för Falu
bergslag, för Stockholms stads brandförsäkringskontor,
för postsparbanken och öfriga sparbanker i riket,
för hy-poteksföreningar, filialbanker, m. m., och i
allmänhet hade riksbanken största andelen i rikets
penningerörelse, ehuru de enskilda bankerna häri
mer och mer täflade med densamma och summan al deras
Ut-, gifna sedlar slutligen öfversteg riksbankens.
-...?.-...’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
