Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vitterheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vitt er het en.
271
och »Carl XII:s page», 2 .delar, i&45, 1*847,
§j°rt s*g känd såsom författare, innan han beträdt
statsmännabaiian.
Per Thomasson, född 1818 i JemshÖgs socken i
Bleking, der fadern Thomas Svensson var bonde, röjde
tidigt håg för läsning, men måste länge egna sig åt
kropps-arbete, innan hän mera fritt fick följa denna
håg. Efter hand gjorde han dock bekantskap med flera
bland våra yppersta skalders arbeten, begynte sjelf
dikta folkvisor och utgaf 1841 sitt förstlingsarbete,
Blendas saga, som följdes af »De tre blom-» inorna»
och »Blomsterspråk på vers», 1842. Uppmuntrad af det
bifall, dessa dikter rönte, egnade han sig härefter
alltmera uteslutande åt den litterära banan, bosatte
sig i Jönköping 1857 och i Stockholm sedan slutet af
186o-talet, samt har varit en af våra flitigaste
novellförfattare. Så utgaf han Rika flickan i
Rosendahla, novell, 1847, Samlade berättelser,
1853, Bland herrskap och bönder, 2 delar, 1869, R°~’
mantiska Småstycken, 1871, Vårblommor, pennritningar,
1872. Flera smärre berättelser, 1875-1885, m. fl.
Magnus Erik Constans Pontin, född i Stockholm 1819,
student i Upsala 1837 samt efter tagna embetsexamina
derstädes anstäld i åtskilliga hufvudstadens
embetsverk, kom dock aldrig långt på embetsmannabanan,
men erhöll titel af kammarjunkare 1840 och blef
kammarherre samt vice ceremonimästare 1852. Bland de
vittra författare, som på 1840-talet benämndes »det
unga Sverige», intog han en framstående plats, ehuru
antalet af de skrifter, han utgaf, var vida mindre
än de fleste öfriges. Hans första utgifna arbete var
»Här och der bland skandinaver och tyskar», 1846,
reseminnen från ett besök i Danmark och Tyskland
1842, men likväl icke en vanlig resebeskrifning,
emedan största delen af dessa reseminnen utgöres
af jemförelser mellan svenska förhållanden och
utlandets, ofta i satirisk riktning. Arbetet
väckte mycket uppseende, och äfven ett annat,
samma år utgifvet, »Förr och nu i Vadstena», en
historisk-romantisk skildring af Vadstena och dess
minnen, mottogs med bifall både af kritiken och den
läsande allmänheten. Samma år vann Pontin ock svenska
akademiens andra pris för ett Äreminne öfver Erik
Dahlberg, som utgafs 1847. Hans första uppträdande
på författarebanan var sålunda ganska lofvande, men
hans litterära verksamhet blef dock ej långvarig. En
roman, »Lydia, målning efter naturen», utkom 1847,
1848, och Agda, ett historiskt drama på vers i 5
akter, uppfördes några gånger på kungliga teatern i
början af året 1850, men mottogs icke synnerligen
välvilligt af den vittra kritiken, hvarefter Pontin
öfvergaf det vittra författarskapet för att mera egna
sig åt politiska och sociala frågor. På återvägen från
en under sommaren 1852 företagen utländsk resa
träffades han ombord på ångfartyget Lennart
Torstenson af ett olycksöde, som vållade hans
död. Ett kärl med svafvelsyra, som stod på däcket
ofvanpå hans hytt, hade under sjögången gått sönder,
och svafvelsyran hade under natten trängt in genorm
fogningarna i hyttens tak och i det närmaste qväft
den sofvande, som afled i Kalmar följande dagen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
