- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Andra bandet. Medeltiden. II. Kalmare-unionen /
26

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Margareta vinner Stockholm - Margareta och Gotland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

drottningen ville hafva bestämdt besked af städerna, sändes
i Augusti borgmästaren i Stralsund, Wulf Wulflam,
till Albrekt.

På en ny församling i Lybeck i September uppträdde
sändebud från konung Albrekt med åtskilliga klagomål
mot drottningen. Städerna, som voro uppretade på
Albrekt dels med afseende på Gotland, hvarom längre
fram, dels öfver hans tvist med Lybeck, svarade helt
kort, »att de icke ville befatta sig med hans enskilda
förhållande till drottningen, att han med sina riddare
och svenner sjelf kunde utkräfva hämd af henne, och
att, om han icke på utsatt dag betalte lösesumman,
skulle de öfverlemna Stockholm.

Nu måste Albrekt foga sig i sitt öde. Borgmästaren
i Stralsund sändes till Stockholm med bref om
öfverlemnandet, men det säges att svek funnits
i brefvet. Dermed uträttades dock ingenting, utan
Stockholm öppnade sina portar för drottning Margareta
och konung Erik, och dess borgare, svenskar och
tyskar, gåfvo sig under dem, sedan de fått sina
privilegier bekräftade.

Det högtidliga intåget egde rum den 29 September.

Sedan dess voro Margareta och Erik fullkomligt herrar
öfver Sverige. Albrekt gjorde väl ännu försök att
komma fram med sina anspråk och äfven att göra dem
gällande, men det är svaghetens vanliga sed att ej
gifva med sig, långt efter det dess sak är för alltid
förlorad.

Slutligen år 1405 egde en stor herreförsamling rum i
Flensburg, och der uppträdde Albrekt och afsade sig
formligen sina anspråk och all fiendskap mot de tre
rikena samt mot Margareta och Erik. Utan tvifvel var
det hansestäderna, som hade förmått honom härtill.

Om konung Albrekts dödsår äro uppgifterna
olika. Somliga säga, att han dog redan det följande
året, andra år 1407 i Schwerin; en svensk krönika
sätter året 1412 som hans dödsår.

Margareta och Gotland.

Ännu oroades hafven af sjöröfvare. Gotland var nu
deras förnämsta tillhåll.

Vi hafva af det föregående sett, huru vigtig denna
ö varit och huru litet emellan händelser der timade,
som voro af stort inflytande på vårt land.

Vitalianernas vistande der gaf anledning till
förhållanden, hvilka för långliga tider gjorde ön
till ett tvisteämne mellan Sverige och Danmark.

Ön tillhörde af gammalt Sverige. När Albrekt
ingick freden med Margareta i Helsingborg 1395,
bestämdes i afseende på Gotland, att konung Albrekt,
hans son hertig Erik och brorson hertig Johan skulle
innehafva Visby jemte den delen af ön, som de hade
den 23 April; likaså skulle Margareta behålla den del
af ön, hvaraf hon samma dag var i besittning. Man är
oviss om, huruvida Margaretas del tillhörde henne,
såsom Danmarks drottning, då besittningsrätten skulle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:42:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/2/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free