Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den landsflyktige konungen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Något sådant synes också hafva varit i fråga,
nämligen just det nordvestra Estland eller Harrien
jemte staden Reval och år 1455 antog äfven Christian
titeln: »Hertig af Estland». År 1456 slöts derefter
ett formligt förbund med tyska orden, som förband
sig att genast utbetala 1,000 mark lödigt silfver
samt sedermera årligen under 5 år 200 mark lödigt
silfver och 1,000 ungerska gyllen mot det att konungen
hjelpte orden mot de upproriska städerna, och så
förklarade Christian krig mot konungen i Polen och
staden Danzig.
Så stodo sakerna, då Carl ankom till Danzig. Vi kunna
lätt finna, att den rike konungens ankomst icke skulle
vara ovälkommen hvarken för staden eller för konung
Casimir. Och det goda förhållandet fortfor under alla
de år, konung Carl vistades här. Ömsesidig aktning
och vänskap rådde mellan konungarna. Casimir kallar
städse Carl sin »synnerligen gode vän och allerkäraste
broder», och Danzigerrådet tilltalar honom alltid
med mycken vördnad, hvarom de ännu i behåll varande
brefven nogsamt bära vittnesbörd.
Staden Danzig erhöll af Carl till låns 15,000
preussiska mark[1]
och lemnade som pant för summan
slottet och staden Puskiervig, som ligger strax
nordvest om Danzig med en vik af Östersjön emellan[2].
Det var i Juli 1457 som Carl erhöll detta slott
med åtföljande län, och i påföljande månad fick han
slottet Lauenburg i nordöstra Pomern. På slottet
Puskiervig framlefde Carl sedan de följande åren
ända till 1460. Han var här omgifven af svenskar och
slottet hade svensk besättning. Hans hof var lysande
och man sysselsatte sig der äfven med sådana saker,
som kunna få namn af skön konst och vitterlek, allt
efter tidens skick och lynne.
Men konung Christian skämtade med sina vänner om Carl
och hans män på Puskiervig, liknande dem vid konung
»Artus och hans hof». Fulla af bitterhet voro också de
bref, som Christian vexlade med Carl. Denne klagar,
att Christian begagnat sig af »många osanna och onda
skällsord». Men Carl å sin sida sparade icke heller
på beskyllningar.
Det var ifrån Danzig, således innan han ännu erhållit
slottet Puskiervig, som Carl skref det bref, hvarur
vi här ofvan tagit ett och annat yttrande. Anledningen
till detta bref, som Carl utfärdade i slutet af April,
var ett föregående af konung Christian och rådet
i Sverige till en mängd städer och furstar, hvilka
uppmanades taga i beslag allt hvad den landsflyktige
konungen kunde ega på främmande ort, emedan – påstodo
de – Carl användt kronans inkomster för egna behof
och derigenom förverkat sin enskilda egendom. Vi må
ur samma bref anföra hvad som rorer konung Christians
här nämnda uppfordran att belägga Carls egendom med
qvarstad.
»Eftersom de skrifva, att vi hafva bortfört
riksens skatt och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
