- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Andra bandet. Medeltiden. II. Kalmare-unionen /
535

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sten Sture väljes åter till riksföreståndare - Drottning Christina

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Utanför staden på Norrmalm mötte det kungliga
krigsfolket från staden, men blef tillbakaslaget,
och staden inneslöts på denna sida samt ett par dagar
derefter äfven från Södermalmssidan.

Då kommo många af Stockholms råd och borgare ut till
lägret till herr Sten och underhandlade med honom om
fred, men som de bäst talades vid, fick man se att det
brann i staden och kort derefter slogos stadsportarna
upp. Det var konungens folk som hade stuckit eld på
staden och då hade borgarena skyndat till portarna
och uppslagit dem. Sten Sture begagnade sig af
tillfället och ryckte in med sitt folk, som genast
började arbeta på att släcka de brinnande husen. De
blefvo ock snart mästare öfver elden, ehuru femtio hus
nedbrunno i grund och stor skada skedde. Emellertid
fick Sten Sture på detta sätt staden i sina händer
och började genast belägra slottet. Det var söndagen
den 10 Oktober.

Heming Gad, en man, som lika bra, om
icke bättre, förstod att sköta svärdet som
biskopskräklan, förordnades att föra befälet öfver
belägringshären. Huru länge Sten Sture sjelf derefter
dröjde qvar i staden veta vi icke, men i början
af November var han vid Vesterås, hvars slott då
öfverlemnades till honom mot det att besättningen
fick fritt aftaga med sin egendom. Det skedde
om torsdagen den 11 November, och herr Sten synes
omedelbart derefter hafva begifvit sig till Stockholm,
der dagen derpå ett för honom vigtigt möte egde rum.

En mängd riddare och frälsemän sammanträdde på
fredagen i predikaremunkarnes klosterstuga och
utvalde der Sten Sture till rikets föreståndare,
lofvande honom å nyo tro och lydnad och hyllande
honom. Fyra år voro då förflutna, sedan han nedlade
sitt riksföreståndare-embete och lemnade Stockholms
stad och slott åt konung Hans.

Drottning Christina.

Sedan Sten Sture blifvit återvald till
riksföreståndare, drog han, enligt rimkrönikan,
omkring landet för att mottaga hyllning af allmogen
och försäkra sig om slotten, förnämligast dem,
som tillhörde konungens anhängare. Bland dessa var
erkebiskop Jacob ännu den förnämste, men äfven många
andra funnos. På Stockholms slott hos drottningen
vistades Thure Jönsson med flera. Af slotten, som
konungen innehade, var, näst Stockholms, Kalmar det
förnämsta. Men dessutom var Örebro ännu ointaget och
Öresten egdes äfven af en konungens man. Elfsborg, som
konungen gifvit åt Erik Eriksson, hade gått förloradt
för honom, när herr Erik i September förenade sig
med Sten Sture.

Ifrigast var man naturligtvis att vinna Stockholms
slott och belägringen af detsamma leddes af Heming
Gad med klokhet och kraft. Men här möttes kraft af
kraft. Drottning Christina visade sig vuxen sitt
svåra kall att försvara sig på ett inneslutet slott
midt i fiendens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:29:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverhist/2/0537.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free