- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Andra bandet. Medeltiden. II. Kalmare-unionen /
644

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sten Sture och Gustaf Trolle

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Riksföreståndaren upplyste, att han på grund af de
andlige herrarnes besök och den upplästa skrifvelsen
från domkapitlet skrifvit till erkebiskopen och
kapitlet, att de skulle njuta sin rätt, men då ingen
bevisning vidare hördes af, hade han skickat sin
fogde till länet en månad derefter och uppburit deraf
kronoutskylderna. »Och härför», sade han, »vill jag
nu stå till rätta inför eder alla, om någon derom
vill mig tilltala.»

Den enkla och öppna förklaringen bemöttes af
de närvarande bland erkebiskopens vänner på ett
sådant sätt, att riksföreståndaren klagade, det man
förvände hans tal och gaf det en annan tydning, än det
verkligen egde. Han lät derför skriftligen uppsätta
sitt svaromål, och vid sammanträdet den följande
dagen – den 30 Juli – lät han uppläsa detsamma.

Han redogjorde här utförligt för hela sitt beteende
i afseende på erkebiskopen ifrån första stund, som
fråga väcktes om erkebiskop Jacobs afträdande och
Gustaf Trolles väljande till hans efterträdare. En
dag på hösten 1514 hade domprosten Christofer i
Upsala kommit till riksföreståndaren med begäran
från erkebiskop Jakob, att riksföreståndaren måtte
besöka honom efter måltiden. »Jag gick strax före
måltid till honom» – heter det – »i hans nådes
paulun efter hans nådes begäran. Då lät han mig
förstå, att han för sin ålderdom ville upplåta Upsala
domkyrka och biskopsdöme, och sporde, hvem jag tyckte
dertill bäst vara. Jag svarade hans nåde obetänkt,
att jag visste ingen bättre dertill än hans nåde
sjelf, så länge Gudi täcktes honom lifvet unna.»
Någon tid derefter kom Erik Trolle till Stockholm och
begärde riksföreståndarens skrifvelse för sin son till
erkebiskop Jacob och hans kapitel om erkedjeknedömet,
och derefter kom herr Erik ännu en gång till
riksföreståndaren med erkebiskop Jacobs skrifvelse,
att han var öfverens med sitt kapitel om att välja
herr Gustaf Trolle till erkebiskop. Riksföreståndaren
hade härpå svarat, att han väl icke i sin skrifvelse
nämnt ärkebiskops, utan erkedjeknedömet, men ville
icke sätta sig emot hvad som skett, och då herr Erik
tjugondedag jul återigen kom till honom i Enköping
med en skrifvelse från erkebiskop Jacob samt ett
förslag till bref till påfven, så hade herr Sten
uppfylt herrarnes önskan.

Derefter redogjorde riksföreståndaren för Stäkets
län i enlighet med hvad han yttrat föregående
dagen. »Vardt mig ock lofvadt» – säger han – »och
tillsagdt af värdugste fader herr erkebiskop Jacob,
förr än jag skref till Rom, att han ej ville antvarda
förskrifne värdugste fader erkebiskop Göstaf Upsala
domkyrka och erkebiskopsdöme eller något annat, förr
än erkebiskop Göstaf något sagt mig till på Sveriges
kronas vägnar. Huru mig det hållet är, vet hans nåde
bäst, och allas edra värdugheter och herradömen i
dessa artiklar väl hört hafva.»

Slutligen yttrar han om erkebiskop Gustafs
uteblifvande från mötet: »Jag hade mig ingalunda
förmodat af hans nåde, att han skulle försummat
min skrifvelse mera än alla edra värdugheter och
herredömen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:42:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/2/0646.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free