- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Andra bandet. Medeltiden. II. Kalmare-unionen /
704

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

synas grundmurarne till slottet. Der finnes ock
en brunn eller cistern, som alltid, håller vatten.

Följa vi Vestergötlands vestra gräns, komma
vi nu till de tvänne härad, hvilka lågo vid
Vesterhafvet. De voro Askims och Säfvedals
härad och lydde jemte Vätte och Bollebygds samt östra
Hisingen till Elfsborgs slott. Detta slott börjar
i likhet med Oppenstens och Örestens först omtalas
under strideifna mellan konung Magnus Eriksson och
Albrekt och innehades då omkring år 1363 af en Peder
Porse. På mötet i Aaleholm 1366 afträddes detta liksom
de båda ofvannämnda slotten med tillhörande län till
konung Valdemar. Det pantsattes sedan till en dansk
riddare, men återlöstes af Margareta, och mot slutet
af hennes tid omkring 1409 var den ädle Hans Kröpelin
höfvidsman der. Af de följande slottsherrarne känna
vi ur det föregående Mattis von Kaln eller Koln,
en Snakenborg, en Ture Stensson Bielke, konung Carls
tappre halfbroder och Gustaf Olofsson af den äldre
Stenbockeslägten. Denne öfverlemnade slottet till
konung Christian, som behöll det till 1471, då det
återtogs af Otto Thorbjörnsson. Framför detta slott
var det, som den siste unionskonungen visade första
profvet på sin lömskhet mot svenske män, då han 1502
lät nedhugga besättningen. Han lät uppbränna slottet,
men det iståndsattes sedan åter. Elfsborg låg vid
Göta elf, på det ställe, som nu kallas »Klippan».

Norrut från detta slott med dess län komma vi till
ännu ett gränsslott, hvilket vi af det föregående
lärt känna, och som icke må förbigås. Det är
Ekholmen. Det låg på en holme i Göta elf, som
ännu kallas »Slottsön», ofvanför Trollhättan
mellan nuvarande Stallbacka å ena stranden och
Ladugarden å den andra[1].
Det var ett af de fem
slotten, hvilkas iståndsättande konung Carl på sin
eriksgata anbefalte, men var sannolikt anlagdt ander
striderna mellan Albrekt och Magnus Eriksson eller
hans son Håkan. Det omfattade Flundre, Bjerke och Väne
härad samt Valbo härad i Dalsland inom det nuvarande
Elfsborgs län och delar af Åse och Viste härad inom
det nuvarande Skaraborgs län. På detta slott var det
som herr Algot Månsson (Sture) öfverlemnade Öresten
och Oppensten åt drottning Margareta den 5 Januari
1388. Under konung Carl innehades det af Lage Posse,
en farfader till den bekante Knut.

Vända vi oss nu från gränsen åt landskapets inre,
möter oss namnet på ett slott, som vi gjort bekantskap
med allt sedan medeltidens begynnelse – Axevall. Det
låg öster om den nuvarande exercisplatsen »Axevalla
hed» på en udde i Husesjön invid den nuvarande gården
Husgärdet. Udden var genom dubbla grafvar afskuren
från land, och rundt omkring stranden var en pålrad
nedslagen i sjön. Sjelfva, slottet var stort och bygdt i fyrkant,
omslutande en borggård, som var 120 fot lång
och 100 fot bred. Axevalla slott, som under


[1]
Enligt bevis, som blifvit anförda af C. G. Styffe
i »Skandinavien under Unionstiden», hvarigenom
ock rättas hvad som af oss blifvit uppgifvet om
ovissheten af detta slotts läge.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:42:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/2/0706.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free