- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Andra bandet. Medeltiden. II. Kalmare-unionen /
717

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


I Fjerdhundaland märka vi på Alsnön kungsgården af
samma namn, der nu Hofgården ligger, och Tofta, nu
Tyfta, bekant för oss såsom det der alltid åtföljde
Carl Ulfssons (Sparres) namn, ehuru han dock blott
i yngre åren bebodde gården. Tofta tillhörde sedan
Christer Nilsson (Vasa) och Carl Knutsson (Bonde).

Norrut möter oss i Veckholms socken Ekholm, som
tillhörde den ofvannämnde Carl Ulfsson till Tofta
och vanligen af honom beboddes samt sedan tillföll
mågen Sten Thuresson, genom hvars dotter det kom till
Gustaf Carlsson (Gumsehufvud). Dennes enka Ingeborg
Filipsdotter (Tott) gifte om sig med Erik Trolle
och förde så gården in i denna slägt. Nordvest
om Ekholm i Lillkyrka socken låg gården Eka, den
s. k. »Ekaslägtens» stamgods.

I närheten af Enköping lågo Haga och <I>Marieborg,</i> hvilka
af några anses vara ett och detsamma. Den sistnämnda
tillhörde Sten Bengtsson (Bielke), hvilken dog der
1408. Haga var i början på 1400-talet säte för en
fogde med dess län Fjerdhunda.

Norrut från Enköping i Simtuna härad ligger Räfvelstad,
hvars läge vi redan omtalat. Det nämnes vanligen
som Vasagods, men har sannolikt tillhört Christer
Nilssons hustru Margareta Krummedik och hennes barn
med Thure Stensson (Bielke), och dennes son, den
bekante förrädaren Thure Thuresson, hade om gården en
långvarig rättegång med Erik Eriksson (Gyllenstierna),
som var gift med hans systerdotter Christina.

Norrland, som ända till slutet af folkungatiden
fortfor att kallas »Helsingland», visar sig under
unionstiden deladt i särskilda landskap, hvilka dock
erkände samma lagman som Upland, ehuru må hända
dennes verksamhet inskränkte sig till att utnämna
underlagmän.

Gestrikland, hvars strandbygd hörde till »norra
Roden (Roslagen)», räknades under medeltiden till
Upland. Der låg vid Valbo-ån erkebiskopsgården Gaddö,
som af Vitalianerna befastades och innehades af Sven
Sture, tills det eröfrades af drottning Margaretas
folk 1398. – Österut från Gaddöborg låg Gäfle, som
i konung Eriks af Pomern tid omnämnes såsom stad.

Helsingland indelas i Alir, den sydvestra, och
Sundhed, den nordöstra delen. (Må hända utgjorde i
äldre tider den nordvestra under namn af Nordstigher
en tredje afdelning). I Alir låg Faxaholms slott
1/2 fjerdingsväg utanför Söderhamn på en fordom
kringfluten höjd. Slottet skall hafva utgjort en
fyrkant af 70 alnars längd och 60 alnars bredd och
omslutit en liten borggård. – Norrala kungsgård
var ett Upsalaöds-gods, som i Helsingelagen
kallas Sunnaste högher. Högen i Sundhed nordost
om Hudiksvall, nu kungsgården i Hög, var kronogods
liksom Högher a Nordstigi, sannolikt detsamma som
Husaby i Jättendals socken, men båda dessa försåldes
af konung Carl Knutsson.

Medelpad, eller landet omkring och mellan de båda
Indals- och Njurunda-elfvarne, var i början af
unionstiden utförlänadt till enskilda, men låg sedan
liksom Helsingland under konungens fatabur.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:42:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/2/0719.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free