Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Förmyndarnes inre styrelse - Christinas förmyndare - Carl Carlsson Gyllenhielm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Christinas f örmyndare.
»73
Gustaf Adolf upphöjd i friherrligt stånd 1615. Hans fader lät gifva
honom en vårdad uppfostran och skickade honom vid tjugu års ålder
utrikes för att i Frankrike lära krigskonsten i Henrik IV: s här. Han
lyckades ock vinna denne konungs bevågenhet, men återvände, sedan
han i två år varit anstäld i fransk tjenst, till Sverige, åtföljde under
hertig Carls krig mot Sigismund sin fader till Finland, utmärkte sig
vid eröfringen af Åbo slott och fick sedermera befälet i Stockholm 1598.
Vi hafva förut omtalat huru han här, med otillräcklig besättning
och befolkningen emot sig, måste gifva sig fången, men lyckades,
förklädd, undkomma; huru han stälde sig i spetsen för den väpnade
Dalallmogen, då denna tågade till hertigens undsättning mot Sigismund;
huru han derefter ledde belägringen af Calmar; huru han, jemte Jakob
De la Gardie, försvarade Wolmar samt tillika med honom föll i polsk
fångenskap, och huru hårdt han behandlades, till dess han ändtligen
år 1613 återfick sin frihet. Sin långa fängelsetid hade han användt att
förkofra sig i bokliga studier, då böcker icke nekades honom. Här
författade han ock sin Schola captivitatis (Fångenskaps skola), som
år 1632 utgafs på latin och svenska, samt öfversatte från tyskan flera
af Davids psalmer, bland hvilka en i hans öfversättning fans under
N:o 26 införd i gamla svenska psalmboken. Andra af honom författade
arbeten äro hans egen lefnadsbeskrifning på vers, hvilken, skrifven på
svenska, ehuru under latinsk titel Nosce te ipsum (Känn dig sjelf)
utkom år 1644; en »Relation och kort memorial om konung Sigismunds
inkomst med krigsfolk och fiendskap emot sitt fädernerike och sin
fader-broder hertig Carl af Södermanland»; en »Continuatio om hertig Carls
andra infall i Finland 1599», fortsättning af det förra arbetet, samt en
på latin författad berättelse om striden vid Kockenhusen och Wolmars
belägring, hvilka trenne sistnämnda skrifter förblifvit otryckta, För
öfrigt sysselsatte han sig under fångenskapen så flitigt med teologiska
studier, att några jesuiter, som sändes af Sigismund för att söka öfvertala
honom att antaga katolska läran, funno honom dem öfverlägsen i
teologisk lärdom.
Efter återkomsten till fäderneslandet befordrades han hastigt
till höga embeten, men några af honom utförda lysande bedrifter
omtalas icke. Han blef fältmarskalk 1616, riksråd 1617 samt då tillika
generalståthållare öfver Narva, Ivanogorod, Jama, Coporie och Augdow,
riksamiral 1620 samt lagman i Tio Häraders lagsaga 1634. År 1614
hade han ingått äktenskap med Christina Ribbing, dotter till
riksskattmästaren Seved Ribbing. Han dog barnlös på Carlberg den 17 Mars 1650
och är begrafven i Strengnäs domkyrka, der i hans praktfulla grafchor
äro upphängda de bojor, han hemförde från fångenskapen i Polen.
Han hade ärft sin faders mod och raskhet, men icke hans
viljekraft och beslutsamhet. Tvärt om visade han sig ofta vacklande i sina
politiska åsigter, då han än stälde sig på deras sida, som förde de
ofrälse ståndens talan mot adeln, än åter förfäktade högadelns anspråk
lika ifrigt som någon af stormännen. Dock visade han alltid en fast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
