Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landskapsmötena och utskotts-riksdagen åren 1656, 1657 och 1658 - De nyvunna landskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att öfverlägga om hvad som borde företagas mot rikets öfriga fiender, sedan fred blifvit i Roskild ingången med Danmark, samt om de genom denna fred vunna landskaps förvaltning.
Adeln infann sig vid denna utskotts-riksdag nära nog lika talrikt som vid ett allmänt riksmöte. Till landtmarskalk förordnades landshöfdingen Gustaf Posse. Erkebiskopen var af sjuklighet förhindrad att infinna sig, och biskopen i Linköping Samuel Enander var i hans ställe presteståndets ordförande. Borgareståndet utgjordes af ombud för de större städerna.
De längsta och vigtigaste öfverläggningarna rörde förhållandena till de utländska makterna och hafva i det föregående blifvit omnämnda. Öfverläggningarna åter om de nyvunna landskapen angingo egentligen huru vida dessa landskap skulle införlifvas med Sverige eller bilda ett särskildt underlydande helt, hvilket senare adeln i desamma helst önskade. Det nu i Göteborg församlade ridderskapets utskott begärde, att frågan måtte uppskjutas till nästa riksdag; men de båda öfriga stånden ansågo, att de nya landskapens invånare borde småningom lämpas efter svensk lag, hvartill i synnerhet måste bidraga, att de med mildhet behandlades och att en akademi inrättades i Göta rike, »der ungdomen af bägge folkslagen kunde genom lika undervisning och nära vänskapsband blifva såsom till ett folk sammanknippad.» Göteborg eller Linköping ansågs af presteståndet vara lämpligaste orten för denna högskola.
Presteståndet sysselsatte sig för öfrigt äfven med frågan om den nya kyrkoordningen, hvartill ett förslag vore nära färdigt, utarbetadt af den här ofvan nämnda kommissionen. Då presteståndet hos konungen begärde, att detta förslag måtte af andra öfverses och granskas, föranleddes häraf den tillökning i antalet af kommissionens ledamöter, som likaledes är förut omtalad.
Utskotts-riksdagen afslutades den 21 Maj. Dess beslut upptages till största delen af en, såsom den tidens statshandlingar i allmänhet, mycket mångordig framställning af rikets förhållanden till utländska makter, slutande med att öfverlemna alltsammans till konungens högvisa bedömande. Så skedde äfven med frågan om de nyvunna landskapens behandling, hvilken dock ansågs böra blifva sådan, »att undersåtarnes affektion må kunna vinnas och de således med kongl. maj:ts öfriga undersåtar uti enighet och förtroende förbindas, så att ingen må hafva något rättmätigt fog att beklaga, det hans condition under kongl. maj:ts regemente är vorden förvärrad.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
