Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vitterhet och konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
111, 136, 154, 157, 176, 188, 196, 223, 225, 229, 270, 292, 298, 307, 315, 396, 410, 427, 429, 430, 431, 442, 443, 460, 465, 467). Spegel var sålunda för 1695 års psalmbok hvad Wallin varit för 1819 års, och hans psalmer ansågos länge såsom de yppersta i norden. Att de ännu efter nära 200 års förlopp, under hvilken tid vårt språk blifvit så utbildadt, likväl tillfredsställa det poetiska sinnet lika mycket som det religiösa, utgör ock det säkraste beviset för deras bestående värde.
Jesper Svedberg, äfven en af svenska kyrkans pelare under ifrågavarande tidskifte, har likaledes intagit ett högt aktadt rum bland våra psalmförfattare. Af de 32 psalmer (14 författade och 18 öfversatta), hvarmed han bidragit till 1695 års psalmbok, hafva 20 (numren 29, 35, 36, 93, 96, 99, 120, 156, 161, 217, 250, 271, 272, 299, 313, 316, 342, 367, 399, 412, 500) öfvergått till vår nuvarande, och flera bland dem sjungas ännu alltid gerna. I synnerhet har den oss alla så väl bekanta psalmen »O Gud, som ej de spädas röst föraktar», otaliga gånger lifvat både äldres och yngres andakt inom våra församlingar.
Jakob Arrhenius, född i Linköping 1642, akademiräntmästare i Upsala 1680, professor i historien 1687, död 1725, har gjort sig synnerligen berömd för den utomordentliga verksamhet han utvecklade såsom Upsala akademis räntmästare, då han drog fram i dagen alla dess privilegier, riktade dess samlingar, förbättrade dess hus och qvarnar, ordnade dess räntekammare, utförde lyckligt flera dess rättegångar, samt återskaffade flera hemman och anslag, hvilka lärosätet förlorat eller hotades att förlora. Men jemte allt detta var han tillika en af våra yppersta psalmförfattare, som i det hänseendet kanske kommer Spegel närmast. För 1695 år psalmbok författade han 8 och öfversatte 12 psalmer, bland hvilka 5 af de förra (numren 213, 215, 246, 268 och 269) samt 8 af de senare (52, 178, 204, 205, 207, 238, 244 och 464), öfvergått till den nyare. De utmärka sig alla genom en mild stämning, en from och varm känsla, några af dem höra till de oftast sjungna i våra kyrkor, och de vittna tillika, att han egt ett för sin tid ovanligt välde öfver språket, emedan rätt många af hans verser kunnat nästan utan någon förändring införas i den 120 år senare utgifna psalmboken.
Håkan Ausius var troligen en yngre broder till Henrik Ausius (född 1603, död 1659), hvilken såsom professor i grekiskan satte nytt lif i de grekiska studierna vid Upsala akademi. Om denne Håkan Ausius åter känner man intet annat, än att han dels författat, dels öfversatt 11 psalmer i 1695 års psalmbok, af hvilka 7 (numren 66, 226, 230, 417, 455, 459, 470) blifvit öfverflyttade till den nya. Betraktelser öfver verldens fåfänglighet är i dessa psalmer det ämne, han synes helst och lyckligast behandla.
Gustaf Ollon, född på Wikbolandet i Östergötland 1646, antogs i tjenst hos riksrådet Knut Kurck, efter hvars egendom Ollonö han troligen tagit sitt tillnamn, samt befordrades slutligen genom hans förord till kamrer vid stora sjötullen i Stockholm, der han dog 1703. Detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
