Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ... - Krigsrörelserna i Kurland, Lifland, Finland ocn Polen 1709
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ryska kriget 170g.
167
följder. »Nu ligger Petersburgs grundval fast och orubblig», skref
czaren genast efter stridens il ut. Den var ocktl i sjelfva verket slutet pä
Sveriges och början till Rysslands östersjövälde och från nederlaget vid
Pultawa voro de svenska besittningar, som dittills hindrat ryssarne att
få fast fot vid Östersjön, för Sverige förlegade.
Den 17 Juli uppbröt ryska hären frän Pultawa och delade sig i
tre afdelningar, hvilka efter erhållna ytterligare förstärkningar tågade,
den ena, 40,000 man stark, under Sckeremetieff och Mtntichihoff genom
Litauen dels till Kurland och dels till Lifland att belagra Riga, och
den andra, 30,000 man, under generalerna Galilei* och Bauer, in i
Wolhynien. Den tredje 16,000 man under Bepnüt och Allart, stannade
vid turkiska gränsen för att beyaka denna, Den Tyska här, som gått
till Kurlandj framkom dit först sent på hösten, och vid dess
annalkande måste generalmajor Clodt med sin styrka utrymma Kuiiand och
draga sig till Riga. General Stromberg, guvernör derstädes, lät
utrymma och förstöra Kobnons skans samt vidtog för öfrigt kraftiga anstalter
till Rigas försvar. Dess besättning utgjorde den 1 Oktober omkring
10,000 man, hvaribland ungefår 1,000 voro ryttare eller dragoner,
hvilka, understödde af bönderne i Lifland, ihärdigt försvarade landet
mot ryssarnes ströfpärtier. Vid vinterns böljan gick hälften af ryska
hären i qvarter inom Kurland; den andra hälften inneslöt Riga från
norra sidan.
I Finland föreföll detta år intet af vigt. Ankarstjerna med sin
eskader blokerade som vanligt ryska flottan i Cronstadt samt gjorde
en landstigning på kusten af Ingermanland, der ett fienätligt batteri
förstördes.
I Polen hade krigsrörelserna afstannat under lretß första hälft.
Stanislaus och Krassow stodo vid Lublin samt gent emot dem Sieniawski
och Goltz. Vid sommarens början satte sig, enligt konung Carls
befallning, de tyska fotregementena under öfverste Schultz i marsch från
Pomern; men när de i Augusti ankommo till Sandomir, stötte de på
Stanislai och Krassow» trupper, hvilka, sedan de fått kannedom om
nederlaget vid Pultawa, dragit sig från Lublin längre vesterut och voro
nu i marsch mot Krakau. Då kort härefter ryssarne närmade sig öster
ifrån och en sachsisk häi, sedan August redan den 8 Augusti 1709
åter förklarat Sverige krig, inryckte i woiwodskåpet. Posen, ansåg Sig
Krassow icke längre säker i Krakau, utan stälde nu sitt tåg till
svenska Pomern, gick den 9 Oktober öfvar Wartha och kom kort derefter,
jemte konung Stanislaus, till Stettin. Hans styrka utgjorde då ßntiu
13,000 man. Vid polska gränsen skilde sig Potocki med omkring 3,000
man från svenskarne och drog sedan genom hela Polen till Karpaterna,
hvarefter han öfvergick gränsen till Ungern och lyckades slutligen
komma fram till Carl XII i Bender. I början af året 1710 förlorade
svenskarne den enda iasta ort de ännu hade qvar i Polen, då Elbing den
?8 Januari måste gifva sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
