Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1720
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
föreslog derföre, att den skulle öfverlemnas tilll förberedande behandling af ett utskott. Adeln biföll och valde genast sina utskottsledamöter. Äfven de öfriga stånden fattade samma beslut, och valen till ledamöter i detta utskott utföllo i allmänhet fördelaktigt för prinsen. Det blef dock nu nödvändigt att söka förmå drottningen till återtagande af sin förra framställning, och man lyckades äfven så uppskrämma henne för det holsteinska partiet, att hon redan den 29 Februari undertecknade ett nytt bref till ständerna, deri hon afstod från sina förra anspråk på samregering och endast förbehöll sig att, i händelse af sin gemåls död, återinträda i sina förra rättigheter.
Härefter höllos under de följande veckorna mångfaldiga öfverläggningar om de vilkor, som skulle föreläggas den blifvande konungen. Det första, om hvilket man genast blef ense, var hans öfvergång från reformerta till lutherska läran, hvarefter kommo åtskilliga nya inskränkningar i konungamakten, föranledda dels af prinsens egenskap af utländing och arfving till ett af Sverige oberoende furstendöme, dels af de egenmäktiga åtgärder, som under drottningens regering väckt missnöje och hvilkas förnyande man ville förekomma för framtiden.
I Ulrika Eleonoras konungaförsäkran förekommo, bland annat, följande ord: »Vi skola styra efter den regeringsform, hvilken samtliga riksens ständer nu författat, eller som de framdeles kunna med oss pröfva nödigt att stadga.» Fredriks konungaförsäkran var ungefär af samma lydelse, men med uteslutande af de vigtiga orden med oss, genom hvilken förändring ständerna tillades rätt att, med förbigående af regenten, ensamme besluta ändringar i rikets grundlagar. Genom den nya konungaförsäkran frisades ock ständerna från deras tro- och huldhets-ed, i fall konungen befunnes öfverträda sin nu gjorda försäkran eller de stadgar, ständerna framdeles pröfvade nödigt fastställa, hvarjemte konungen förpligtades att under pågående riksdag icke utan ständernas vetskap och samtycke afsluta fred, stillestånd, förbund o. s. v. Fredrik var naturligtvis föga nöjd med dessa vilkor, men antog dem likväl hellre än att försaka den så mycket eftersträfvade konungavärdigheten, och underskref den 22 Mars den honom förelagda konungaförsäkran, hvarefter han följande dagen antog lutherska trosbekännelsen och den 24 Mars af samtliga riksstånden utkorades till Sveriges konung. Kröningen förrättades i Stockholm, enligt ständernas åstundan, och kostnaden dervid erbjöd sig Fredrik att sjelf bestrida, i anseende till statens fattigdom; dock skola ständerna hafva förärat honom 75,000 rdr till betäckande af utgifterna härför.
Fredrik I var emellertid nu Sveriges konung och hade sålunda hunnit det så ifrigt eftertraktade målet för sina önskningar. Han hade ock gjort allt för att hinna det, och man har till och med beskylt honom att under det föregående året hafva med afsigt försummat Sveriges försvar för att göra längtan efter en man, i stället förren qvinna, i spetsen för rikets styrelse så mycket allmännare hos svenska folket. Det skulle dock varit en bra besynnerlig politik att tro sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
