Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pomerska kriget 1757-1762
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ej, att Sveriges stridskrafter skulle dragas från den tillämnade landstigningen i England, och Österrike önskade att dess här skulle gemensamt med den ryska angripa konung Fredrik i Schlesien.
Den svenska regeringen fann sig sålunda någorlunda fritagen från bundsförvandternes anspråk på dess verksammare uppträdande. De franska subsidierna för året utbetaltes, ehuru nedsatta från 7,846,000 till 5 millioner livres. Emellertid räknade man i början af 1759, att kriget redan kostat omkring 14 millioner daler silfvermynt utöfver subsidierna. Banken hade, utom förut beviljade lån, i December 1758 ytterligare fått utbetala de 12 tunnor guld, på hvilka sekreta utskottet gifvit kreditiv såsom en nödhjelp för statskontoret. Man hade försökt att genom ett statslotteri anskaffa penningar, men det hade gått trögt. Under våren 1759 sökte man genom löfte om stora fördelar förmå det ostindiska kompaniet att lemna ett lån af en million rdr, men det kunde icke erhållas. I saknad af någon utväg att skaffa penningar lät regeringen då genom kanslipresidenten gifva Lantingshausen i Maj 1759 en hemlig befallning att tills vidare inställa alla krigsföretag och icke inlåta sig i några förbindelser till samverkan med ryssarne.
Krigshändelserna under året 1759 voro också af föga betydenhet. I slutet af Mars började Manteuffel belägringen af Peenemünde skans, som efter ett tappert försvar måste gifva sig den 10 April. När sedermera ryssarnes antågande nödgade konung Fredrik att mot dem använda Dohnas här, blef inspärrningen af Stralsund upphäfd den 15 Maj och svenska Pomern inom några dagar utrymdt. Svenskarne besatte åter landet på andra sidan om Peene; men så väl den nyssnämnda befallningen som härens svaghet förbjöd Lantingshausen att tills vidare företaga någonting af vigt mot fienden. Högsommaren hann inträffa, innan förstärkningar anlände från Sverige, utan att dock krigsmakten i Pomern kunde uppbringas till fullt 20,000 man. Trött vid sin overksamhet, anhöll nu Lantingshausen att få företaga en eröfring af öarna Üsedom och Wollin vid Oderns och Peenes mynningar, hvilken vore både möjlig att verkställa och ledande till hvad han ansåg för fälttågets hufvudändamål. Framställningen bifölls den 11 Juli och Lantingshausen fick befallning att öppna fälttåget, men inga penningar att anskaffa de oundgängligaste förråd. För att kunna betala officerarnes innestående aflöning m. m. måste Lantingshausen ännu en gång pantförskrifva sin enskilda egendom. Först mot slutet af Augusti lyckades regeringen från banken erhålla ett nytt lån af 30 tunnor guld. Emellertid hade svenska hufvudstyrkan under Lantingshausens befäl den 11–13 Augusti uppbrutit från Stralsund samt tågat till Loitz och den 18 Augusti sändes 8 bataljoner fotfolk med nödigt artilleri och rytteri eller omkring 4,000 man under Fersens befäl för att bemäktiga sig de båda öarna, hvilket ock lyckades. Båda öarna blefvo rensade från fiender, den preussiska flottan blef den 10 September förstörd af de svenska galererna, och Stettin kunde nu spärras från sjösidan. I de särskilda striderna till lands och sjös hade svenskarne tillfångatagit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
