Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1769, 1770
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utan kunde framtagas endast på befallning medelst utdrag ut rådsprotokollet. Kronprinsen fick derföre åtnöja sig med upprepande af konungens befallning, att hans namn icke finge brukas vid de beslut rådet kunde taga, hvarken uti inledningen eller slutet af några skrifvelser, ej heller stämpeln på något sätt nyttjas, och skulle kanslikollegium derför vara kongl. maj:t och riksens ständer ansvarigt. Från kanslikollegium begaf sig kronprinsen till hofrätten, krigs-, kammar-, bergs- och kommersekollegierna, statskontoret och kammarrevisionen, samt aflemnade på alla ställen konungens anförande och uppläste den befallning han fått att tillkännagifva konungens beslut att nedlägga riksstyrelsen.
Under tiden hade rådet efter konungens bortgång fortsatt sin öfverläggning och kommit öfverens om att göra en ny föreställning hos konungen; men när underrättelse kom om kronprinsens besök i kanslikollegium och hvad dervid förefallit, lät rådet uppkalla öfverståthållaren och militärbefälhafvarne i hufvudstaden, för att ålägga dem vidtaga alla nödiga åtgärder till lugnets återställande. Nu återkommo de riksråd, som blifvit till konungen afsände, för att begära åtminstone några dagars rådrum, samt anmälde, att konungen förklarat sig redan hafva gifvit sina tankar tillkänna och numera ansåge sig skild från riksstyrelsen. Friesendorff hemstälde då till sina embetsbröder, om de icke nu, då konungens beslut tycktes vara oryggligt, skulle vilja företaga frågan om ständernas sammankallande, på hvilken allt berodde. Funck yttrade sig först och sade, att han nu nödgades tillstyrka riksdag, icke af de skäl konungen anfört, hvilka icke tycktes tillfyllestgörande, utan på grund af de faror, som syntes hota land och rike, sedan konungen afsagt sig all befattning med sitt konungsliga embete, och detta blifvit i alla kollegier kungjordt samt genom tryckningen af konungens anförande bragt till allmänhetens kännedom. Wallwijk, Lagerbielke, Horn, Friesendorff instämde och Hiärne hade redan förut tillstyrkt riksdag. Endast tre riksråd, Ribbing, De Geer och Kalling vidhöllo sin vägran. Flertalet af de närvarande hade emellertid bifallit riksdagskallelsen, och tvänne af riksråden sändes att derom underrätta konungen, som svarade, att, så snart han blefve förvissad om ständernas sammankallande, förfölle hans beslut att afsäga sig regeringen.
När rådet åtskildes klockan 3, ansågs saken således för afgjord; men sedan riksråden under eftermiddagen rådgjort med danska och ryska ministrarne, som manat dem till uthållighet och försäkrat Mössregeringen om deras hofs beskydd, förändrades sinnesstämningen, och då rådet följande morgonen, den 16 December, åter sammanträdde, beslöts, att man nu skulle försöka, om det ej läte sig göra att regera med namnstämpeln. Riksrådet Düben, som af sjukdom varit hindrad att deltaga i de föregående sammanträdena, hade yrkat, att rådet först skulle uppkalla presidenten och en ledamot från hvarje kollegium, för att höra dem om förloppet af kronprinsens besök och huru de tänkte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
