Print (PDF) - On this page / på denna sida - Vetenskaperna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
afled i December 1787. Af hans stora verk »Svea rikes
historia» utkom första delen 1769, och den fjerde, som
sträcker sig till början af Christian J:s regering,
1783. Tillika utgaf han 1772 ett »Sammandrag af Svea
rikes historia», hvilket öfversattes på franska och
blef derigenom för det öfriga Europa en hufvudkälla
till kunskap om Sveriges historia. För denna hafva
ock Lagerbrings historiska arbeten varit af stor vigt
och äro ännu högt värderade.
Bland den mängd författare, som i öfrigt under
frihetstiden behandlade särskilda delar af Sveriges
historia, bör nämnas Gustaf Adlerfelt, som åtföljde
Carl XII från 1701 ända till slaget vid Pultawa,
der Adlerfelt stupade, men efterlemnade en utförlig
dagbok, sorn innehåller en mängd upplysningar om
konungens fälttåg och underhandlingar; Göran Nordberg,
född 1677, en lång tid biktfader åt Carl XII, hvars
historia han utgaf i två delar 1740, död 1744, samt
Anders Anton von Stiernman, född i Stockholm 1695,
kunglig bibliotekarie 1732, kansliråd 1747, död 1765,
utgifvare af en stor mängd omfattande historiska
arbeten.
Sveriges fornkunskap blef äfven under detta tidskifte
bearbetad af åtskilliga författare, hvilka höllo
troget fast vid de Rudbeckska föreställningarna ,. men
hvilkas arbeten emellertid i öfrigt visst icke sakna
värde. Sådane författare voro: Erik Julius Björner,
född 1696, assessor i antiqvitets-kollegium 1738,
död 1750, Johan Göransson, född i Vermland 1712,
kyrkoherde i Gillberga 1755, prost 1764, död 1769,
Nils Reinhold Brocman, född i Norrköping 1751, kongl,
bibliotekarie 1762, död 1770, m. fl.
Sveriges geografi bearbetades och förbättrades under
frihetstiden genom hvarjehanda mätningar, kartor,
resor och resebeskrifningar, hvaribland flera på
allmän bekostnad verkstälda och tryckta. Redan
under Carl XII:s tid hade man begynt och fortfor
nu rned ökad ifver att utgifva anteckningar och
beskrifningar om särskilda städer och landskap;
men största förtjensten om spridande af en närmare
kunskap rörande Sveriges särskilda delar måste
rättvisligen tillerkännas Erik Tuneld, född i
Vestmanland 1709, e. o. kanslist i riksarkivet
1738, men aldrig befordrad till ordinarie tjenst,
död 1788. Hans »Geografi öfver Sverige», som utkom
i 4 delar 1741-1773, erhöll redan under hans lifstid
fem nya upplagor och efter hans död två ytterligare,
hvilket väl bevisar arbetets behöflighet och värde,
åtminstone för sin tid.
Flera beskrifningar om resor i särskilda delar
af Sverige utkommo äfven under detta tidskifte,
såsom Carl Linncei Öländska och Goth-ländska resa
1741", hans Vestgötha resa 1746, hans Skånska resa
17 49;. Arvid Ehrenmalms Resa genom Vesternorrland
till Åsele lappmark 1741; Pehr Kalms VestgÖta och
Bohuslänska resa 1742- Carl Hårlemans Dagbok öfver
en ifrån Stockholm igenom åtskilliga rikets landskap
gjord resa 1749, hvilken blef på tyska öfversatt;
Abraham Hulfhers Dagbok öfver en resa genom Dalarne
1757, m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>