Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De yttre förhållandena, 1779-1786
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
staternas ministrar i Petersburg skulle erhålla instruktioner och fullmakter till en konventions afslutande, och att eskadrar emellertid skulle utrustas, hvilka borde vara färdiga vid sjöfartens öppnande. Grefve Panin hoppades från Sverige erhålla ett skyndsamt och jakande svar. På Danmarks och Hollands biträde vore man viss, något mindre säker på Portugals tänkesätt. Dock trodde man äfven att denna makt skulle ingå i förbundet, om de fyra öfriga upprättade en konvention.
Denna hastiga omkastning i kejsarinnans åsigter i afseende å den beväpnade neutraliteten väckte oro och misstankar hos den svenska regeringen; men sedan Gustaf III genom depescher från Creutz blifvit öfvertygad, att hans misstankar voro ogrundade, tvekade han icke att ingå en konvention med Ryssland. Det dröjde dock ännu någon tid, innan man närmare kunde öfverenskomma om vilkoren, så att först den 1 Augusti 1780 blef konventionen undertecknad och den 9 September af konung Gustaf ratificerad. Den uppstälde samma grundsatser i afseende å neutrala fartygs rättigheter, som i den ofvannämnda ryska förklaringen blifvit uttalade, samt innehöll en förbindelse för båda makterna att medelst krigsfartyg skydda handelns och sjöfartens frihet, på det sätt hvardera makten funne lämpligast, och med skyldighet för den ena maktens krigsfartyg att skydda den andras handelsfartyg, när och hvarest sådant kunde finnas erforderligt. I fall bådas eskadrar agerade gemensamt, skulle befälet föras af den eskaderchef, som hade högsta rangen eller var äldst i tjensten.
Under tiden hade den 9 Juli en konvention blifvit undertecknad mellan Danmark och Ryssland i samma syftning, och redan i Maj hade konungen af Danmark förklarat för de krigförande makterna, att Östersjön var stängd för deras krigsskepp och kapare, samt att de två andra nordiska hofven fattat samma beslut. Konvention mellan Ryssland och Holland ingicks den 3 Januari 1781, då holländska republiken antog den beväpnade neutralitetens grundsatser, hvilka biträddes af Preussen den 8 Maj och af tyske kejsaren den 9 Oktober samma år, af Portugal den 13 Juli 1782 och af konungariket Båda Sicilierna den 10 Februari 1783.
Den beväpnade neutraliteten var sålunda tillvägabragt, och ehuru ryska regeringen väsentligast bidragit dertill, hade dock konung Gustaf förtjensten af att med mesta ihärdighet och fasthet hafva arbetat derför. Resultatet af densamma var en uppblomstrande handelsrörelse för alla neutrala makter; men planen att vid fredsslutet mellan de krigförande makterna upprätta en allmän sjölag för de neutralas handel i krigstid kunde dock ej genomföras. I det fredsfördrag, som den 3 September 1783 i Versailles ingicks mellan Frankrike och England, nämndes visserligen Ryssland och Österrike, men de hade intet inflytande på fredsvilkoren. Engelska regeringen iakttog en envis tystnad i anseende till förbundets grundsatser, och Katarina II vägrade ingå på Gustaf III:s förslag, att man borde fordra deras formliga erkännande å Englands sida; men så länge förbundet varade, nödgade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
