Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rättsväsendet och förvaltningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
riksens råd afskaffades den 15 Maj 1789, dess samtliga ledamöter afskedades och i stället inrättades en högsta domstol eller justitie-revision, bestående af 12 lagkunnige ledamöter, hälften frälse och hälften ofrälse, hvaraf 8 skulle på en gång vara tjenstgörande och tjenstgöringstiden i enlighet härmed af ledamöterna mellan sig fördelas, dock så, att alltid halfva antalet af de tjenstgörande skulle vara frälse och hälften ofrälse. Riksdrotsen grefve Carl Axel Wachtmeister förordnades till ständig ordförande i denna domstol. En särskild öfverdomstol för hela krigsmakten till lands och vatten inrättades sedermera, under benämning af krigs-hofrätt den 14 Mars 1791.
Vid samma tillfälle, som rådets justitieafdelning förvandlades till en högsta domstol, inrättades en rikets allmänna ärenders beredning, för att i öfriga mål, som tillhört rådets handläggning, meddela utlåtanden till kongl. maj:t. Äfven här förordnades riksdrotsen till ordförande.
Rådet, hvilket, såsom en återstod af det genom 1772 års statshvälfning upphäfda regeringssättet, Gustaf III alltid betraktat med ett visst misstroende, hade han sålunda nu, sedan han genom säkerhetsakten ytterligare utvidgat sin myndighet, fullständigt afskaffat. Det hade ock aldrig hos honom haft något synnerligt inflytande. Genast efter statshvälfningen hade han, såsom i det föregående är anmärkt, gjort en bestämd skilnad mellan rådet, som blef rikets högsta domstol och hvars befattning hufvudsakligen inskränktes till justitie-ärendena, samt konseljen, med hvilken konungen rådgjorde rörande de öfriga regeringsärendena och som visserligen äfven var en afdelning af rådet, men der riksråden endast hade att yttra sin mening om de ärenden, som af statssekreterarne föredrogos, utan något egentligt inflytande å dessa.
De inflytelserikaste personerna i början af Gustaf III:s regering voro hans förre guvernör, f. d. riksrådet grefve Carl Fredrik Scheffer, hvilken, ehuru han icke återinträdt i rådkammaren, konungen ofta rådfrågade i allt, som rörde den inre styrelsen, samt dennes yngre broder, kanslipresidenten grefve Ulrik Scheffer, som både å embetets vägnar och genom konungens förtroende var hans rådgifvare i hvad som angick förhållandena till utländska makter. Båda brödernes inflytande var nyttigt ej mindre för riket än för konungen, och tiden för detta inflytande var också den både för Gustaf III sjelf och för hans rike lyckligaste delen af hans regering.
Flere nyttiga förvaltningsåtgärder vidtogos under detta tidskifte. Hospitalen och barnhusen i riket fingo en särskild öfverstyrelse i serafimerordensgillet. Arbetsinrättningar och fattigvårdsanstalter utvidgades och förbättrades, till tiggeriets förekommande. Alla rikets län erhöllo särskilda läkare, som stäldes under inseende af collegium medicum. Brandförsäkringsverk inrättades för rikets öfriga städer, i likhet med det redan i hufvudstaden varande. Stockholms polis ordnades efter utländskt mönster af öfverståthållaren Carl Sparre och fick en utmärkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
