- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Nionde bandet. Gustaf III. Gustaf IV Adolf /
642

(1885-1886) Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statshushållningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att den för densamma anvisade fond af 600,000 rdr redan den 11 Mars samma år var använd, då bankofullmäktige biföllo, att riksdiskontens direktion finge i vexelbanken upptaga en diskonträkning, hvarå direktionen egde utassignera hvad till diskontrörelsens underhållande kunde blifva nödigt. Det skedde ock så rundeligen, att utlåningssumman redan vid 1802 års slut uppgick till 1,184,000 och hade vid 1807 års slut stigit till 6,254,740 rdr.

Under krigsåren mot slutet af Gustaf Adolfs regering blef rikets penningeställning i allmänhet betydligt försämrad, men banken hade dock ingen svårare känning deraf. I Mars 1808 fick den utbetala det kreditiv af en million rdr specie, hvilket ständerna vid 1800 års riksdag medgifvit konungen att lyfta i händelse af behof; men genom indragning af subsidier från England hade bankens metalliska kassa blifvit ökad med 2,553,000 rdr, och vid 1808 års slut hade banken en metallisk kassa af 5,437,000 rdr specie. Dess sedelstock hade visserligen nu ökats till 17,526,000 rdr; men den hade ock fullgjort sitt åliggande att inlösa 15 millioner rdr riksgäldssedlar, hade af staten att fordra en million rdr för det lyftade kreditivet och hade ett behållet öfverskott af 4,098,675 rdr.

Så mycket sämre var ställningen för statsverket och för riksgäldskontoret. Det lika onödiga som oefterrättligt förda pomerska kriget hade kostat Sverige Pomern och de krigare, som der fallit, samt svenska statsverket öfver 400,000 rdr, och genom nödvändigheten att aflöna de till Sverige öfverförda pomerska regementen och civilstater uppkom för svenska statsverket en ny kostnad, som för året 1808 uppgick till 134,000 rdr i penningar och 5,157 tunnor spanmål. Dessa utgifter voro dock obetydligheter i förhållande till dem, som förorsakades af ryska kriget, och hvilka blefvo så mycket större, som allting nu måste på en gång anskaffas, emedan man icke var på något sätt beredd för detta krig. Magasin måste anläggas i flera delar af riket och arméer sammandragas vid alla rikets gränser, under det vintern afbröt förbindelsen med England och hindrade de derifrån beviljade subsidierna att i rätt tid ankomma.

Det i Mars 1808 från banken lyftade kreditiv å en million rdr förslog icke ens till den månadens utgifter, och lika otillräckliga voro de engelska subsidierna, om hvilkas tillökande underhandlingar visserligen öppnades, men hvarför engelska kabinettet ej visade mycken benägenhet, synnerligast som Gustaf Adolfs beteende först mot engelske härvarande ministern och sedermera mot de engelska hjelptrupperna icke var särdeles egnadt att ingifva välvilja hos deras regering. Den 4 Maj påbjöds en krigsgärd, uppgående till 3/4 af den hvar och en för året ålagda bevillning, hvilken krigsgärd skulle utgöras tiil halfva beloppet inom Juli och återstoden inom November månads utgång; men, innan dessa medel inflöto, måste andra tillgångar beredas. Utgifterna för April och Maj öfverstego med 2/3 million rdr den tillgång subsidierna lemnade, och en dubbelt så stor summa fordrades för Juni

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:47:33 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/9/0678.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free