Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II.2. Demografiska förhållanden. Det svenska språket, af docenten fil. dr O. von Friesen, Uppsala - II.2.f. Folkmängdstätheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
II. DET SVENSKA FOLKET.
detta blott om de egentliga fjälltrakterna. Mellersta delen af landet
bildar här det område, som karakteriseras af mer än l men mindre än 5
personer pr kykni., på kartan utmärkt af den ljusare blå färgen. På
något mer än 90,000 kvkm. bo här 235,000 människor, helt säkert
fortfarande en befolkningstäthet som måste betecknas såsom ytterligt
ringa. Dock bör erinras, att den lilla befolkning, som finnes,
nästan allestädes bor samlad, i stora byar vid älfvarna. Däremellan
ligga milslånga vidder, där icke en enda människoboning är att skåda.
Utefter Bottniska vikens kust är folkmängdstätheten betydligt
högre. Särskildt gäller detta sträckan mellan Ångermanälfven och
Ljusnan, där i de stora sågverksbygderna flerstädes bo ända till 50
å 100 personer pr kvkm., eller lika mycket som i de bästa delarna
af Sydsverige. I öfrigt tillhör kusten det bälte, som räknar 5 å
20 personer pr kvkm., hvilket bälte vid Bottenhafvets sydligaste
del växer ut att omfatta Sveriges hela bredd.
Sistnämnda grad af folkmängdstäthet karakteriserar äfven ett
betydande område (mer än 30,000 kvkm.) af Sydsverige, nämligen det
s. k. småländska höglandet, söder om Vättern, äfvensom ön Gottland,
hvars folktäthet är, med hänsyn till öns bördighet, Öfverraskande
ringa.
Med den röda färgen utmärkes slutligen å kartan det område, hvars
befolkning öfverstig-er 20 personer pr kvkm. - alltid städerna
oafsedt. Hit hör hela det mellansvenska låglandet omkring de
stora sjöarna äfvensom Sverige söder om det småländska höglandet -
särskildt vårt lands sydöstra, södra och västra kuster, från Emåns
utlopp rundtorn ända upp till norska gränsen. På det mellansvenska
låglandet aftecknar sig dock med en lägre folkmängdstäthet den
båg-formiga skogssträckningen från Vänern till Östersjön (Tiveden
och Kolmården m. m.).
I Malmöhus län och öfriga delar af södra Skåne har Sverige till
sist en bygd, där äfven landsbygdens befolkning öfverskrider 50
pr kykm. och där siffran, om städerna inräknas, hinner till 80
och därutöfver - en bygd alltså som äfven i Mellaneuropa skulle
räknas såsom ganska väl befolkad. I det öfriga Sverige träffas
blott enstaka mindre områden med lika tät befolkning, på sätt af
kartan framgår; särskildt framträder här trakten omkring Sundsvall
(Sköns, Aino och Timrå socknar).
En sammanfattning af folkmängdstätheten i Sverige år 1895 lämnas
af tab. 8. Beräkningen omfattar hvar och en af rikets 2,400
landskommuner för sig; vid arealsiffrorna äro vattnen fråndragna.
TAB. 8. Sveriges kommuner fördelade efter
befolkningstätheten, år 1895.
Kommunerna, i grupper efter
Ytvidd.
Folkmängd,
0 -n
Inb. pr
I % af
rikets
folkmängdstätheten.
Kvkm.
ar 1895.
kvkm.
YtTidd.
Folkmängd.
Mindre än 1 inb. pr kvkm.
126,772
53,445
0-4
30-83
1’09
1-5 » » >
93,833
235,438
3
22-82
4-79
5-20 > » > ..
125,891
1,565,422
12
30-62
31-82
20-50 » » i .....
57,624
1,618,845
28
14-01
32-91
Mer än 50 » » » ............
5,847
466,674
80
1-42
9-48
Landsbygden Städerna
409,967
1,228
3,939,824 979,436
10
798
99-70 0’30
80-09 19-91
Hela riket
411,195
4,919,200
12
100
100
Hälften af Sverige äger alltså mindre än 5 inb. pr kvkm., och på
detta område bo sammanlagdt blott omkring 300,000 människor. Den
andra hälften af vårt land äger 4,800,000 inbyggare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
