Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III.2. Statsförvaltningen - III.2.a. Historik samt den nuvarande statsförvaltningen i allmänhet, af förste aktuarien i Statistiska centralbyrån fil. dr E. Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176 III. STATSFÖRFATTNING OCH
FÖRVALTNING.
Inom departementen, hvilka under senare tid organiserats på
särskilda byråer, förberedas målen till föredragning inför
konungen i statsrådet, och genom dem ntfärdas de i statsrådet
fattade beslut. Den egentliga förvaltningen ombesörj es däremot
endast i få fall genom departementen; det mesta handhafves -
ett för Sverige egendomligt drag - genom de talrika centrala
ämbetsverken, om hvilka mera här nedan. Hvarje departement äger sitt
kansli. Alla dessa jämte Kungl. Maj :ts Nedre justitierevision och
Justitiekanslersämbetet bilda tillsammans Kungl. Maj:ts kansli, dock
med undantag af de afdelningar af de båda försvarsdepartementen,
som bereda kommandomålen, d. v. s. sådana ärenden som konungen i
egenskap af högste befälhafvare öfver krigsmakten till lands och
vatten har att handlägga, hvilket sker genom officerare.
I öfrigt biträdes statsrådet i sitt departement närmast
af en expeditionschef (i Utrikesdepartementet benämnd
kabinettssekreterare), som dels själf handlägger, dels of vervakar
handläggandet af de i departementet förekommande ärenden, samt under
honom af kansliråd såsom chefer hvar och en för sin afdelning eller
byrå. Lägre tjänstemän äro kanslisekreterare och registrator.
Efter det åttonde departementets tillkomst är fördelningen
af ärendena mellan departementen bestämd genom kungl, stadgan
den 31 mars 1900. Departementen, som äro Justitie-, Utrikes-,
Landtförsvars-, Sjöförsvars-, Civil-, Finans-, Ecklesiastik- och
Jordbruksdepartementet, omfatta i allmänhet de ärenden, som enligt
allmänt europeiskt språkbruk afses med deras resp. namn. Anmärkas
må dock, att under Sjö f or sv ar s departementet sortera
äfven lots- och fyrväsendet äfvensom navigationsskolorna; under
Finansdepartementet jordeboksväsendet, anstalter för handel,
industri och sjöfart, tullen, Statistiska centralbyrån och det civila
pensionsväsendet; under Ecklesiastikdepartementet, utom kyrkliga
ärenden, äfven undervisningsanstalter samt fromma stiftelser;
under Jordbruksdepartementet allmänna skogar och kronodomäner,
landtmäteriet, allmänna och geologiska kartverken, skjuts väsendet
och väghållningen, veterinär- och stuteriväsendet samt (tills vidare)
fattigvården. Civildepartementet motsvarar hvad som i andra länder
vanligen kallas »inrikesdepartementet»; under detsamma sortera
äfven kommunikationsväsendet, hälsovården samt försäkringsväsendet.
Hvilken stor roll de centrala ämbetsverken spelat i vår förvaltnings
historiska utveckling, är redan antydt i den korta återblicken vid
begynnelsen af denna afdelning. I våra dagar är deras betydelse
visserligen mindre än t. ex. under 1600-talet men dock fortfarande
mycket stor. Större delen af den allmänna förvaltningen går
genom deras händer, och deras själf ständiga ställning gent emot
departementen och konseljen utgör fortfarande ett för Sveriges
administration mycket karakteristiskt drag. De centrala ämbetsverken
förvalta till dem hörande ärenden på eget ansvar och äga beträffande
dem själf-ständig beslutanderätt; de af gifva till regeringen
utlåtanden och förslag, när så påfordras, och under flera af dem
sorterar en vidsträckt lokal förvaltning. Klagomål öfver deras
beslut kunna anföras hos regeringen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
