Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III.3. Kommunalförvaltningen. Af redaktionssekreteraren G. Aldén, Stockholm - III.3.d. Länens själfstyrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238
III. STATSFÖRFATTNING OCH FÖRVALTNING.
Städer, som äga mer än 1/i5o af Sveriges hela folkmängd, äro icke
representerade i landstingen, utan i dessa fullgöras landstingens
åligganden af stadsfullmäktige. Dessa städer äro Stockholm, Göteborg,
Malmö och Norrköping äfvensom Gäfle, den sistnämnda staden på grund
af en äldre bestämmelse, enligt hvilken för utträde ur landsting
fordrades blott 25,000 inb.
Landstingsmannens antal växlar mellan 22 och. 91 och utgör
i medeltal 48. Desamma väljas särskildt å land och i stad,
i städerna en för hvarje helt eller påbörjadt tal af 2,500
inb., på landet en för hvarje helt eller påbörjadt tal af
5,000 inb. i hvarje härad. I städerna väljas landstingsmännen af
stadsfullmäktige, där sådana finnas, annars af allmän rådstuga; på
landet förrättas valen i allmänhet indirekt, hvarvid elektorerna
väljas å kommunalstämmorna. För valbarhet till landstingsman
fordras 25 års ålder, att bo inom länet samt äga rösträtt inom
valdistriktet. Valen gälla för två år. Landstingsman uppbär
reseersättning men intet arfvode.
Lagtima landsting sammanträder årligen i september, i
länets residensstad, men kan ej vara samladt mer än högst sju
söckendagar. Ordförande tillsättes af regeringen bland tingets
ledamöter. Landshöfdingen har rätt att deltaga i öfver-läggningarna
men ej i besluten. Vid omröstning har hvarje ledamot en röst;
för vissa beslut fordras 2/3 af de afgifna rösterna, annars enkel
pluralitet. Motionsrätt tillkommer regeringen, landshöfdingen samt
enhvar af landstingets ledamöter. Alla viktigare beslut måste,
för att blifva giltiga, fastställas af länsstyrelsen; öfver vägrad
sanktion kan klagan föras hos regeringen.
TAB. 43.
Landstingens inkomster och utgifter.
Medeltal för åren
Inkomster, kronor.
Utgifter, kronor.
Utskylder.
Öfriga.
Summa.
Sundhetsvård.
Öfriga.
Summa.
1876/80
1,123,000 1,294,000 1,409,000 1,698,000 2.083.000
1,108,000 1,160,000 1,581,000 2,039,000 2.648.000
2,231,000 2,454,000 2,««0,000 3,737,000 4.731.000
1,375,000 1,442,000 1,819,000 2,358,000 3.009.000
784,000
1,174,000 1,172,000 1,476,000 1.497.000
2,150,000 2,010,000 2,001,000 3,834.000 4.506.000
1881/85 ........
1886/90
1891/95
År 1898 ........
Landstingen behandla ärenden, som afse den allmänna hushållningen
inom länet, näringarnas utveckling, samfärdsmedel, hälsovård,
undervisning m. m. Det viktigaste föremålet för deras omsorger har
blifvit sjukvården, som upptager mer än 60 % af alla deras utgifter
(jfr tab. 43). Inkomsterna utgöras af andel i brännvinsmedlen (jfr
sid. 259), legosängs-afgifter å sjukhusen m. m.; där ytterligare
tillskott behöfves, pålägger landstinget skatter, nämligen dels en
personlig skatt för sjukvården, utgående med högst 50 öre per vuxen,
ej särskildt befriad man samt hälften för kvinna, dels en skatt
(»landstingsskatt»), som utgår i viss proportion till bevillningen,
i likhet med hvad som sker i kommunerna.
Landstingen hafva äfven en viktig politisk uppgift, i det de äga
att välja medlemmarne af riksdagens Första kammare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
