Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III.5. Samhällsrörelser - III.5.b. Nykterhetsrörelsen, af fängelsedirektören K. Blomquist, Kristianstad, och agronomen G. H. von Koch, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYKTERHETSRÖRELSEN.
255
mera till 250 liter. Försäljningen i mindre poster delades uti
minuthandel och utskänkning. Minuthandlaren fick ej sälja mindre
belopp än l-3 liter brännvin (numera l liter) och endast till
afhämtning, ej till förtäring på stället. UtsJcänTcningen åter
innebär den egentliga krogrörelsen.
Såväl minuthandel som utskänkning kan äga rum endast med
kommunalmyndigheternas medgifvande. För kortare tider kan
emellertid länsstyrelsen bevilja utskänkningsrätt vid badorter, å
passagerarångfartyg o. s. v., dock numera ej å ställen där trupp är
samlad. Rörande tiderna för krogars öppnande och stängande m. m. äro
minutiösa föreskrifter gifna, som småningom blifvit alltmera skärpta.
För närvarande får minuthandel med brännvin äga rum endast
söckendagar från kl. 8 f. m. till kl. 7 e. m. och utskänkning
likaledes under söckendagar från kl. 9 f. m. till kl. 8 e. m. (i
städerna till kl. 10 e. m.); under söndagarna får utskänkning ske
blott vid måltiderna åt spisande gäster. Dessa bestämmelser kunna
dock af länsstyrelsen eller de kommunala myndigheterna något
modifieras, där särskilda omständigheter därtill föranleda. -
Brännvin får ej utlämnas till minderårig, ej heller till rusig
person; och en fordran för på kredit lämnadt brännvin kan ej
lagligen indrifvas.
Försäljningen af brännvin, ej mindre än tillverkningen, är ålagd en
betydande skatt, för närvarande utgående med 15 öre pr liter af den
brännvinsmängd, för hvilken krögaren erbjuder sig att skatta. Där
kommun medgifvit brännvinshandel (och denna ej öfverlämnats åt
»bolag» enligt göteborgssystemet), gifves nämligen rätten åt den
mestbjudande, dock under villkor att länsstyrelsen anser personen
i fråga »lämplig», d. v. s. att han personligen ingifver förtroende.
Bestämmelsen om rättens öfverlämnande åt den mestbjudande kan från
nykterhetssynpunkt förefalla ganska betänklig. I praktiken är dock
dess betydelse icke så stor, enär, hvad först städerna beträffar,
dessa numera i allmänhet öfvergått till det s. k. göteborgssystemet
(se nedan) och därmed kommit under andra bestämmelser. Och hvad
angår landsbygden, har kommunernas rätt att förbjuda brännvinshandeln
ledt till att inom stora områden krogarna så godt som försvunnit. På
hela Sveriges landsbygd, med 4 millioner inb., finnas för närvarande
blott 146 försäljningsställen, af dem 89 som bero på gamla, ännu ej
utlupna privilegier. I fem af våra län finnes icke en enda krog på
deras landsbygder. I det nordliga Sverige, där i synnerhet krogarna
äro mycket sällsynta, föranleda dock de stora afstånden betydande
svårigheter i striden mot lönnkrog er iet.
I städerna äro förhållandena betydligt annorlunda mot på
landsbygden. Intet enda af våra stadssamhällen har ansett sig
kunna undvara brännvinsutskänkning. Här kunde således 1855 års
lagstiftning icke åstadkomma så stora förändringar, som önskligt
vore. Insikten härom födde det s. k. göteborgssystemet, som mer än
allt annat inom den svenska brännvinslagstiftningen tilldragit sig
uppmärksamhet hos andra folk.
Göteborgssystemet är egentligen uppkommet i Falun redan år 1850 men
erhöll större utbildning först år 1865 i den stad, som sedan fått
gifva det sitt namn. Grundsatsen i detsamma är, att inom resp. kommun
brännvinshandeln öfverlämnas åt ett bolag, som å sina tillskjutna
medel uppbär endast sedvanlig ränta men öfverlämnar hela den öfriga
vinsten att användas till samhällsnyttiga ändamål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
