Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX.4. Åtgärder för bergshandteringens främjande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
694 IX.
BERGSHANDTERING.
Järnkontoret är en för Sverige egendomlig penninginstitution,
med uppgift ursprungligen att bistå sina delägare under dåliga
konjunkturer samt äfven i allmänhet att genom understöd och
uppmuntran verka för järnhandteringens främjande.
Järnkontorets egentlige upphofsman var A. Nordencrantz. Kontorets
verksamhet begynte år 1748. Till en början var det utsatt för
åtskilliga reglementeringar från riksdagens sekreta utskott,
men sedan 1769 har Järnkontoret varit i besittning af full själf
styrelse. Nu gällande reglemente är af Kungl. Maj :t fastställdt
den 26 januari 1894.
De flesta svenska järnbruken äro delägare i Järnkontoret,
där de åtnjuta rösträtt efter bestämda grunder och till
fonderna inbetala årsafgifter, utgående med vid pass 0*59
kr. pr ton vågfördt järn. Styrelsen består af 5 ordinarie och
5 extraordinarie fullmäktige, utsedda för tre år i sänder på
»societetens» hvart tredje år återkommande allmänna sammankomst,
den s. k. järnkontorsriksdagen.
Hufvudsakliga uppgiften för Järnkontorets verksamhet är att bistå
medlem-marne med penninglån på fördelaktiga villkor. I synnerhet
under den första tiden af kontorets tillvaro nedsändes betydliga
penningsummor till de stora järnförsäljningarna på Fastings marknad
i Kristinehamn, och under betryckta tider uppköpte kontoret själft
järn af bruksägarne. Småningom har kontoret inskränkt sig till att
meddela lån, hvilka utgått under olika benämningar, såsom ordinarie
lån, extra lån, förlagslån, olyckslån, byggnadslån o. s. v.
Men Järnkontoret har, såsom ofvan nämndes, äfven haft en annan,
mycket hedrande uppgift, nämligen att befrämja den svenska
järnhandteringens framåtskridande. För detta ändamål har kontoret
dels af satt en fond för rön och försök; dels gifvit årliga anslag
till bergsskolor, kolarskolor och geologiska undersökningar; dels
inrättat en profningsanstalt för undersökning af järn och andra
byggnadsmaterialier (numera förenad med motsvarande anstalt vid
Tekniska högskolan); dels utdelat en mängd resestipendier och aflönat
en egen tjänstemannakår (numera dock indragen) af tekniskt bildade
personer till praktiskt biträde åt bruksägarne vid deras verk; dels
offrat stora summor såväl för inköp af bergverkslitteratur som för
utgifvande af sådan. Allt sedan 1817 har kontoret äfven publicerat
sin högt ansedda tidskrift: Järnkontorets annaler. Öfver hufvud
tillkommer Järnkontoret en mycket betydande andel i förtjänsten af
den höga ståndpunkt, hvartill den svenska järnhandteringen under
de senaste hundra åren oaf-låtligt kämpat sig fram.
Från statens sida har Järnkontoret ej haft annat understöd, än att
under den första tiden af dess tillvaro bruksägarne erhöllo rätt att
i riksbanken belåna vågfördt järn, en bestämmelse som sedan ändrades
därhän, att kontoret under åren 1818/70 åtnjöt ett kreditiv i denna
bank å 900,000 kronor mot 4 % ränta. Utdelning till delägarne har,
med ett betydelselöst undantag, icke förekommit.
Yid 1896 års slut ägde Järnkontoret en grundfond af 4 millioner
kronor, en reservfond om l million samt en s. k. allmän fond om
V4 million, hvadan samtliga tillgångarna uppgingo till mer än 5
millioner kronor.
Undervisningen "i yrket meddelas numera vidren högre och tvenne
lägre bergsskolor. Den högre bergsskolan inrättades år 1822 i Falun
men flyttades år 1868 till Stockholm och sammanslogs med Tekniska
högskolan, under hvars direktion Bergsskolan fortfarande lyder,
ehuru den har egen föreståndare.
Vid skolan äro anställda fyra ordinarie lärare, nämligen professorer
i metallurgi och hyttkonst, i grufvetenskap och i bergsmekanik
samt en lektor i metallurgi och bergskemi. Undervisning meddelas
i bergskemi samt allmän och spe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
