- Project Runeberg -  Sveriges land och folk /
715

(1901) [MARC] Author: Gustav Sundbärg - Tema: Statistics
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X.a. Sveriges vattenfall, af major P. Laurell, Stockholm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NÄRINGS- OCH NJUTNINGSÄMNEN.
715

Konfekt, choklad och kaffesurrogat.

Såsom ersättning för kaffebönor användes surrogat af olika slag,
nämligen dels rostad säd och malt, med eller utan tillsats af
socker eller sirap, dels den rostade roten af Cichorium intybus,
dels s. k. lövetand, som består af den rostade roten till maskrosen,
dels rostade hvitbetor. Malmö är hufvudorten för tillverkningen
af konfekt, choklad och kaffesurrogat, ty medan landets hela
tillverkning häraf 1898 uppgick till 4,648,000 kronor, kommo ensamt
på Malmö 1,969,000 kronor. Den största fabriken inom branschen är
Bröderna Cloettas. - Kakao importeras förnämligast öfver Hamburg,
rifven kakao företrädesvis från Holland.

Brännyinslbrännerier.

Till brännvin förarbetas dels och hufvudsakligen potatis, dels allt
slags spanmål, dels, ehuru i mindre grad, melass och hvitbetor. Bland
de vanliga sädesslagen intaga råg, korn och blandsäd första rummet,
i synnerhet korn, som i regeln användes till malt. Majs importeras
i stor mängd till brännerierna under år med dålig potatisskörd. Med
afseende på potatisens användning må nämnas, att man redan i medlet
af 1700-talet, eller snart efter potatisens införande i vårt land,
började finna dess användbarhet till brännvinsbränning, ehuru ett
allmännare begagnande af potatis knappt torde hafva förekommit före
början af 1800-talet.

Vid normal potatisskörd fås omkring 62 % af allt brännvinet af
potatis, 30 å 35 % af majs och säd samt återstoden af melass
och hvitbetor. Med afseende på den del af skörden, som åtgår till
brännvin, må nämnas, att år 1872 gingo till brännvinspannorna omkring
17 % af landets hela potatisskörd och 1-5 % af dess spannmålsskörd,
hvaremot år 1896 åtgingo 7’4 % af landets potatisskörd och O-
s 2 % af dess spannmålsskörd. Härvid bör dock anmärkas, att en ej
obetydlig mängd råg importeras till pressjästfabrikerna; om denna
fråndrages, blir den till brännvin använda delen af den inhemska
sädesproduktionen mindre.

Brännvinsdriften öfvergår mer och mer till en s j älf ständig
fabriksnäring från att förr och ännu på 1870-talet hafva delvis
idkats som en binäring till jordbruket. Så finner man, att antalet
brännerier med en årstillverkning af öfver 5,000 hektoliter,
hvilket efter våra förhållanden måste anses vara mycket, år 1886
utgjorde 5’6 % men år 1898 mer än 11 % af hela antalet. Antalet
mindre brännerier visar en absolut tillbakagång.

Under det att på 1850-talet alla rikets landskap idkade
brännvinsbränning, äro numera hufvudsakligen Öster- och
Västergötland, Skåne och Blekinge intresserade däri. Af länen
intager Kristianstads län första rummet, med omkring hälften af
landets hela tillverkning.

En särskild episod i den svenska brännvinstillverkningen bildar den
l af bränning, som på professor Stenbergs förslag bedrefs under
åren 1867/77. Renlafven innehåller ett slags cellulosa, som lätt
kan försockras och bringas i alkoholjäsning. Lafbrännvinet hade
emellertid en egendomlig smak, som försvårade dess afsättning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:49:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverig01/0731.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free