Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X.c. Textil- och beklädnadsindustrien, af professor G. Sellergren, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
778 X.
TILLVERKNINGSINDUSTRI.
Torftillverkning.
I Sverige finnas omkring 4 millioner hektar användbara torfmossar,
med ett medeldjup af 2 meter. Hvarje hektar medelgod mosse torde
gifva närmare 2,000 ton färdig torf, och hela mossarealen skulle
därför motsvara 8 milliarder ton bränntorf eller, om torfven anses
äga blott hälften af stenkolets värmeeffekt, 4 milliarder ton
stenkol, d. v. s. tillräckligt bränsle för århundraden.
Torfmossar förekomma i alla provinser, mest dock i Norrland,
Dalarne, Värmland, Västergötland, Småland och norra Skåne. Intill
1840 bearbetades mossarna uteslutande för hand till s. k. skärtorf,
i hvilken form torfven ännu användes till hushållsbränsle i trakter,
som lida brist på ved. Sedermera har man äfven tillverkat torf af
en massa, som före formningen bearbetats på samma sätt som leran
i en bråka eller lerkvarn. Härigenom bar man fått flera slag af
maskintorf, nämligen: a) Krossad torf. Torfven krossas under tillsats
af vatten, hvarefter torf-vällingen formas på marken med tillhjälp
af galler, b) Rörtorf. Krossningen sker utan vattentillsats, och
torfven formas i rörformiga strängar, som torkas på hässjor. c)
Egentlig maskintorf. Torfven bearbetas utan vattentillsats i
tegel-pressliknande apparater till torftegel.
Ehuru torfven i en eller annan form med framgång användes som bränsle
i åtskilliga industrier, såsom järnverk, cellulosafabriker, glas-
och tegelbruk o. s. v., spelar den dock i det hela ännu en mycket
underordnad roll i jämförelse med stenkol och ved, hvilket ej står
i förhållande till de naturliga förråden däraf. Detta beror på de
ekonomiska produktionsvillkoren för torfindustrien eller priset pr
ton i förhållande till värmeeffekten, då torfven jämföres med de
förnämsta andra bränslen. Ehuru torf sällan förekommer i handeln,
uppgifves dock priset vid mossen för skärtorf till omkr. 4’õo
kr. och för maskintorf till omkr. Q kr. pr ton, allt i medeltal
och med en vattenhalt hos maskintorfven af 22 %. Medelpriset pr ton
stenkol i hamnstad uppgick år 1897 till något öfver 16 kr. Priset på
barr ved har under de sista åren ej obetydligt stigit och torde nu
kunna uppskattas till minst 12 kr. pr famn å fyra kbm. å 375 kg.,
hvilket motsvarar 8 kr. pr ton. Ett bränsle bedömes i stort sedt
efter brännvärdet, hvilket kan finnas antingen genom eldningsförsök
eller ock genom kalorimetrisk analys. Några dylika analyser, utförda
af professor P. Klason, hafva lämnat till resultat, att 10 ton
stenkol motsvara i värde 18 ton maskintorf, 20 ton skärtorf, 24 ton
mosstorf och 20 ton ved. Efter ofvan förutsatta priser skulle alltså
maskintorf på stället vara 30 % billigare än stenkol i hamn och
skärtorfven mer än 40 % billigare. Fraktkostnaderna göra emellertid
äfven på jämförelsevis korta afstånd lätteligen förhållandet motsatt.
Man har gjort åtskilliga försök att förädla torfven till ett
mera koncentre-radt bränsle, dels i form af torfkol dels i form
af torfpulver. Torfkolet ingaf någon tid vissa förhoppningar,
men det ser ut, som om man ej ännu funnit en fullt lämplig och
ekonomisk metod för dess framställning. I de fall där man önskar
använda torfven i form af kol, såsom i masugnar, vore för våra
förhållanden kolning i vanlig mila det bästa sättet, enär därvid
inga dyrbara anläggningskostnader erfordras. Torfpubret är en ny
produkt, som erhålles genom torfvens lufttorkning till 40 å 45
% vattenhalt, hvarefter återstoden af vattnet aflägsnas genom
ugnstorkning. Ur vissa slag af torf kan man efter torkningen
afskilja torffiber, som lämpar sig till textilämne och i sådant
fall nedbringar kostnaden för torfpulvret. Det i en låga inmatade
pulvret förbrinner ögonblickligen och ger därvid en lång och mycket
varm låga. Om de ekonomiska betingelserna därför visa sig gynnsamma,
torde detta bränsle få en vidsträckt användning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
