Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X.d. Metall- och maskinindustrien, af lektorn vid Chalmers tekniska läroanstalt fil. dr C. R. Ekstrand, Göteborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
814 X.
TILLVERKNINGSINDUSTRI.
Såsom ett i hög grad märkligt exempel må anföras, att inom en
by i Nju-runda socken, Västernorrlands län, byamännen år 1895
genom sakkunnig person anlagt en ledning för elektrisk belysning,
afsedd för 100 lampor med glödljus och drifven af en dynamo af 50
amperes strömstyrka och 110 volts tension, för yttre belysning samt
för upplysningen inom boningshus och ladugårdar äfvensom öfriga
uthus. Skötseln ombesörjes uteslutande af byamännen själfva.
Den grafiska industrien.
Boktryckerierna. Redan tidigt infördes boktryckarkonsten från
Tyskland till Sverige, där år 1483 ett tryckeri anlades i
Stockholm. Den första i Sverige tryckta boken, en helgonlegend
på latin, utkom samma år från detta tryckeri, och den första
på svenska tryckta boken utgafs 1495. Sistnämnda år anlades i
det af den heliga Birgitta grundlagda klostret i Vadstena ett
tryckeri, som dock samma år nedbrann. Under 1500-talet anlades
tryckerier i Uppsala och Stockholm, och under 1600-talet i många af
Sveriges öfriga städer. Vid början af 1700-talet hade hufvudstaden
Stockholm sex boktryckerier och. Uppsala två, men ännu i början
af 1800-talet hade hela landet endast 50. Utvecklingen gick dock
sedermera betydligt raskare. Ar 1898 hade Sverige 280 tryckerier
med 1,048 tryckpressar. Hela antalet arbetare utgjorde 4,863,
och tillverkningsvärdet uppgafs till 9,507,000 kronor, ett belopp,
som dock säkerligen är för lågt.
Med tryckeriernas utveckling till antal och arbetskraft följde
äfven införandet af maskinpressar och sedermera sättmaskiner. Ar
1829 infördes den första snällpressen i landet, hvaremot antalet
handpressar så småningom nedgått, och numera användas sådana endast
undantagsvis. Att digeltryckspressar funnit stor användning och år
för år ökas i antal, torde icke behöfva nämnas.
För tryckning af tidningar användes länge vanliga snällpressar,
som dock under 1860- och 1870-talen, då upplagorna började
stiga, efterträddes af franska dubbelpressar (från Marinoni eller
Alauzet). Tidningarnas upplagor fortforo dock att ökas, och 1881
infördes den första rotationspressen, som sedermera efterföljts af
allt flera, så att antalet numera utgör 26. En maskin är af franskt
ursprung, en, konstruerad för tryckning af annonser i två färger,
af engelskt-amerikanskt, de öfriga af tyskt.
Den första sättmaskinen, Linotyp, infördes från Amerika. För
närvarande användas 47 sättmaskiner, däraf 24 linotypmaskiner
från Amerika eller England och 23 typograf s ättmaskiner från
Tyskland. De sistnämnda användas för bok- eller tidningssättning,
de öfriga endast för tidningssättning.
Sveriges största boktryckeri är Kungliga boktryckeriet i Stockholm,
där denna bok blifvit tryckt. Det äges af aktiebolaget P. A. Norstedt
& Söner, som tillika är Sveriges största förlagsfirma, hvarför ock
tryckeriet i främsta rummet, förutom statstryck, tillverkar firmans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
