Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Det svenska folket - 2. Demografiska förhållanden. Av [G. Sundbärg] E. Arosenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124 II. DET SVENSKA FOLKET.
Tab. 24. Relativa antalet barnaföderskor efter ålder, åren 1751—1910.
Årligen Föderskor bland 1000 kvinnor inom varje ålder1 Föderskor med iikta barn bland gifta kvinnor i varje ålder2 1 000 1
15—20 20—25 25—30 30—351 35—40 40—45 45—50 20—25 25—30 30—35 35—4oj4Q—45 45—50
1751-75 . . 23 122 220 238 191 100 24 474 388 332 238 123 31
1776-00 . . 21 116 207 226 182 95 23 467 381 325 232 121 30
1801—25 . . 16 119 214 229 185 98 20 457 377 312 232 124 27
1826—50 . . 10 109 217 242 198 107 18 454 373 314 242 134 24 |
1851—75 . 8 101 204 233 203 118 19 466 380 326 260 152 25
1876-00 . 12 109 199 217 188 108 16 457 374 315 251 142 21
1910 . . . . 19 121 178 174 145 74 9 434 325 255 198 100 13
1 För åren 1751—75 på grund, av approximativa beräkningar. — 2 Före 1870 delvis på
grund av approximationer. För åldrarna 20—30 år kunna dessa approximationer ej utföras
på fullt tillfredsställande sätt; likväl torde det vunna resultatet även för dessa åldrar
någorlunda motsvara verkliga förhållandet.
skapliga fruktsamheten under allra största delen av 1800-talet icke
undergick särdeles stora förändringar. I nyaste tid har förhållandet dock blivit
ett annat.
Tager mail som mätare på den äktenskapliga fruktsamheten förhållandet
mellan å ena sidan antalet barnaföderskor med äkta barn och å den andra
antalet gifta kvinnor i åldern upp till 45 år, så finner man väl av Tab. 23,
att proportionen i fråga föga växlat under de sex kvartsseklen 1750—1900,
och ännu på 1870-talet var den så hög som 300-9. Men sedan dess har den
visat bestämd tendens att gå ned. För de fyra sista femårsperioderna av
1800-talet äro proportionstalen resp. 294-5, 289-3, 278-8 och 273-4, och de
hittills gångna åren av det tjugonde seklet visa en nästan oavbrutet
nedgående serie, börjande med 272-0 år 1901 och slutade med 232-3 år 1912.
(För de sistförflutna åren äro motsvarande tal ej kända, men, att döma
av preliminära uppgifter om de levande föddas antal, har man
anledning att antaga, att fruktsamhetstalet kommer att visa sig ännu lägre
då än år 1912.) Nedgången i fruktsamheten återfinnes, såsom i Tab. 24
synes, hos olika åldersgrupper av de gifta kvinnorna.
Ovannämnda företeelse är ingalunda något för Sverige egendomligt,
utan har på senare tiden kunnat iakttagas i nästan alla länder med
europeisk befolkning. Emellertid är i Sverige födelsetalet, även i jämförelse
med andra länder nu för tiden, utpräglat lågt, vilket till en del beror på
att antalet nyingångna äktenskap länge varit så litet. — Vad särskilt
angår fruktsamhetstalet (= antalet äkta födelser på 1 000 gifta kvinnor i
åldern 15—45 år), så var detsamma ännu under 1890-talet i Sverige 276-1,
i Västeuropa 262-7, i Nordvästeuropa särskilt 285-3.
Ur de utomordentligt rika detaljupplysningar, som den svenska
befolkningsstatistiken innehåller rörande födelserna, må här några huvudfakta finna plats.
Efter kön fördelade sig de levande födda barnen ären 1751—75 på det sätt,
att mot ett tusen flickor svarade 1 044 gossar. Numera (åren 1901—10) har
gossarnas antal ökats till 1 059 mot tusen flickor, vilket är något högre
proportion än inom Europa i allmänhet. Bland samtliga födda (alltså med inräk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
