Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Det svenska folket - 2. Demografiska förhållanden. Av [G. Sundbärg] E. Arosenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IN- OCH UTVANDRING.
133
gå till Norge och Danmark, vända ungefär hälften tillbaka. Från
Finland är inflyttningen till och med större än utvandringen. Från
Amerikas Förenta stater däremot hava i det hela knappt mer än 6 %
återvänt -— under de senaste åren dock betydligt flera.
Monitorn strid med Merrimac på Hamptons redd den 9 mars 1862.
Enligt 1910 års amerikanska census funnos i Förenta Staterna bosatta
665 207 i Sverige födda personer och 546 788 som voro födda i
Nordamerika av svenska föräldrår. (Dessutom funnos 152 244 personer av
blandad svensk-amerikansk härkomst och 105 133 av blandad svensk och
annan »utländsk» härkomst). Svenskarna i Amerika påträffas
isynnerhet dels i de nordatlantiska industristaterna, dels i åkerbruksstaterna
på ömse sidor om övre Mississippi. I större utsträckning än vad fallet
varit med de flesta andra nationaliteter hava de svenska invandrarna
ägnat sig åt jordbruk; emellertid är industriarbetarnas antal ibland dem i
stigande.
Utvandrarna från Sverige utgöras till största delen av arbetare
(jordbruks-, industri- och ej yrkeslärda) ävensom tjänstehjon; men för övrigt
äro alla samhällsklasser representerade. Bland ogifta kvinnor begynte
utvandringen i större skala först något senare men nådde snart även den
en betydande höjd. — Från Nordsverige, som till stor del lever av skogs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
