Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Det svenska folket - 3. Folklynne och sociala förhållanden. Inl. av G. Sundbärg, rev. av J. Asproth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
folklynne och sociala förhållanden.
135
3. FOLKLYNNE OCH SOCIALA FÖRHÅLLANDEN.
Inledning.
Det svenska folket är av oblandat germanskt ursprung, ocli svenskens
utseende vittnar ock härom. Han är i regeln lång och välväxt, har ljust
hår, bred, hög panna samt blå eller grå ögon. Huvudskålens bildning är
dolikocefal — ehuru även brakycefala bildningar förekomma — samt
ortognat. (Jfr bifogad karta.)
Svenskarna representera en av de resligaste nationer i världen.
Möjligen stå de i detta hänseende icke tillbaka ens för något annat av de
civiliserade folken. Medellängden för en svensk man vid uppnådda trettio
à trettiofem år utgör enligt nyaste beräkningar (av J. Yilh. Hultkrantz)
172-5 centimeter.
Enligt de ingående undersökningar, som företagits i nyare tider, synes det
svenska folket vara den renaste återstoden, som över huvud existerar, av den
gamla teutoniska rasen och visar i antropologiskt avseende en
anmärkningsvärd homogenitet. Beträffande huvudskålens form hava ifrågavarande
undersökningar givit vid handen, att en hög grad av dolikoeefali är förhärskande:
medelindex för kraniet är 75-9, och variationerna för olika landskap växla endast
mellan 74-8 i Södermanland och 77-5 i Lappland.1 Över huvud taget kunna
87 % av Sveriges invånare anses såsom dolikocefaler och endast 13 % såsom
brakycefaler; huru medelindexsiffran varierar beträffande brakyeefalerna i
olika delar av landet, framgår av bifogade karta.
Beträffande hårets och ögonens färg hava de omnämnda undersökningarna
visat, att 75-3 % av Sveriges befolkning hava ljust, 22-4 % mörkt (brunt) och
2-3 fo rött hår; ljusa (blå eller grå) ögon finner man hos 66-7 %, bruna hos
endast 4-5 % samt ögon av blandade färger hos 28-S %. I det hela påträffas
de ljusa hår- och ögonfärgerna oftast och starkast markerade i de delar av
landet, där dolikocefalin är mest utpräglad.
Ett intressant faktum är, att vår militärstatistik tillåter oss oemotsägligt
konstatera en ganska betydande tillväxt av kroppslängden under senare hälften av
förra århundradet ävensom under första decenniet av 1900-talet. Medellängden
av de till krigstjänst dugliga värnpliktige i åldern 20—21 år utgjorde nämligen,
i genomsnitt för femårsperioderna 1841—45 till 1866—70 ävensom 1906—10
resp.: 167’0, 1.67m, 167"ö, 167’7, 168’2, 169"3 och I7l"9 cm., alltså en tillväxt,
av ej mindre än närmare 5 cm.
Huru kroppslängden växlar hos de värnpliktiga i olika delar av vårt land
framgår, efter Gustaf Retzius och Carl M. Fürst, av bifogade karta. Den resligaste
befolkningen träffas i Härjedalen och Hälsingland samt på Gottland och i Bohuslän.
Med sistnämnda faktum kan sammanställas, att, enligt A. Keys undersökningar,
medellängden för eleverna vid våra allmänna läroverk är högre än för samma
åldrar inom befolkningen i dess helhet. Såväl med avseende å kroppslängd som
vikt giva dessa Keys undersökningar för övrigt ett mycket förmånligt resultat
1 Med kranium-index menas förhållandet mellan huvudskålens längd och bredd. Om
bredden är mindre än 80 % av längden, säges huvudsbålen vara dolikocefal, eljest
brakv-cefal. Den allmänna medel-indexen, beräknad av den svenska naturvetenskapsmannen A.
Retzius, som inom vetenskapen infört denna klassificering, är för dolikocefaler 75 % och
för brakycefaler 83 %
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
