- Project Runeberg -  Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Första delen /
203

(1915) [MARC] Author: Joseph Guinchard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Statsförfattning och förvaltning - 2. Statsförvaltningen. Av E. Söderberg - Den officiella statistiken. Av K. A. Edin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



DEN OFFICIELLA STATISTIKEN.

203

befolkningsstatistiskt material, hittills så gott som obearbetat, i varje fall före den
officiella statistikens uppkomst vid 1700-talets mitt. Kyrkobokföringen kom i
Sverige i gång relativt sent. Den första biskopliga förordningen är utfärdad
1608 för ärkestiftet och anbefaller endast förande av dop- och vigsellängder.
Kyrkobokföringen synes i Europa ha tagit fart i samband med reformationen;
liksom i Sverige vid 1600-talets början lade man huvudvikten vid doplängderna,
enligt direkt uttalande som skydd mot vederdöparna. Den äldsta kända bevarade
{befolkningsstatistiska) kyrkboken är Heliga trefaldighetsförsamlingens (i Uppsala)
från 1608. Eljest finnas endast några få dylika gamla kyrkböcker bevarade från
ärkestiftet. För Västerås stift finnas bevarade flera kyrkböcker redan från
1620-talet, delvis med ett synnerligen rikhaltigt innehåll, enligt ett av biskop
Johannes Rudbeckius uppgjort detaljerat tryckt formulär. I början av 1630-talet
utfärdades förordningar om förande av kyrkböcker för Linköpings stift. Åtskilliga
rätt utförliga sådana finnas bevarade från denna tid (liksom för Västerås stift
också begravningsböcker), ävensom ett par äldre, en från 1616. Särskilt
värdefulla äro en del av dessa äldre kyrkböckers (före 1686) dödsorsaksuppgifter
(epidemier m. m.). Då de i krig stupade i regel saknas i begravningsböckerna, bli
emellertid dödssiffrorna under krigsår betänkligt ofullständiga. Dess bättre kunna
dessa uppgifter från och med slutet av 1620-talet delvis kompletteras ur
Krigsarkivets (och länsarkivens numera å landsarkiven förvarade) sockenvis förda milor
på stupade, med uppgift om slagets datum och slagfältet; från och med slutet av
Karl XII:s krig ofta med uppgift om födelseår och födelseort (i varje fall i
mönstringsrullan) — ett säkerligen fullkomligt unikt material. Tyvärr är flottans arkivs
motsvarande materialserie ej av samma goda beskaffenhet. — Sedan 1686 års
kyrkolag givit den här och var redan åtskilligt tidigare lokalt förekommande
kyrkobokföringen en för hela riket lagstadgad form — i viktiga huvuddrag ännu
gällande — ha vi ett någorlunda likartat befolkningsstatistiskt material för hela
landet.

Ett rikhaltigt rätts-, speciellt kriminalstatistiskt material ligger förborgat i Riks-

och landsarkivens domböcker och Kammararkivets saköreslängder.

* *

*



Den officiella svenska statistiken kan räkna sin början redan från 1749,
med inrättandet av det s. k. Tabellverket, som avsåg uppgifters inhämtande
från samtliga församlingar i riket dels rörande födda, vigda, döda och
dödsorsaker, dels rörande invånarnas antal och fördelning efter kön, ålder,
civilstånd, yrken m. m. Samtidigt befalldes konsistorierna att enligt
kyrkolagen noga tillse, att prästerskapet förde riktiga husförhörslängder
över alla åhörare, så barn som äldre, med utsatt ålder, samt att
anteckning om födda, döda, vigda och avflyttade genast infördes i sina
respektive kolumner, så att pastor på några timmar skulle kunna
upprätta de föreskrivna tabellerna. Tabellverkets inrättande hade föregåtts
av åtskilliga förberedelser. Redan 1737 hade sålunda anbefallts
insändande för följande år till den nyinrättade Sundhetskommissionen av
förteckningar, tabeller, över de i varje församling födda och döda, och
året förut hade liknande tabellers upprättande påbjudits för åren 1721
—35, enligt mönstret av en av dåvarande biskopen i Linköping,
sedermera ärkebiskopen Erik Benzelius d. y., över detta stift upprättad tabell.
Dessa 1736 och 1737 anbefallda förteckningar synas ha inkommit synner-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:52:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverig15/1/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free