Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Statsförfattning och förvaltning - 2. Statsförvaltningen. Av E. Söderberg - Statsfinanserna. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218 III. STATSFÖRFATTNING OCII FÖRVALTNING.
Tab. 41. Statsutgifternas utveckling, åren 1912—1913.
Utgifter, kr. 1 Ar 1882 År 1890 År 1900 År 1913
I. Egentliga utgifter:
Författningsutgifter (civillista,
departementen. Riksdagen m. ni.)..........2 657 209 2 866173 2 819 533 4 330 280
Utrikesförvaltning......................554 474 511 787 888 703 1 837 948
Försvarsväsen........................30 746 025 32 955 556 57 737106 89175 345
Rättsväsen, allmän inre förvaltning,
uppbörd m. m............................12 622 072 13 371030 15 254 490 27 044 763
Religion, undervisning, vetenskap och konst 9 705127 11594 674 14 827 622 32 752 703
Hälsö-, sjuk- och fattigvård............1585 622 2 227 475 3 250 960 10 633 887
Näringar, kommunikationer............3 263 676 3 602 579 6 642 501 12 620 854
Civil pensionering m. m................3 564 014 4101529 5 271803 11003 945
Räntor på statsskulden................8 661709 9 014 083 6 266 192 22 697 393
Summa egentliga utgifter 73 359 928 80 244886 112 958910 212 097118
II. Övriga utgifter:
Utgifter för anskaffande av
inkomstbringande egendom......... 4 649 859 5 428 811 25 587 278 47 396 308
Avsättning till vissa fonder m. m. . . . 363 700 — 1 500 000 2 600 000
Avbetalning å statsskulden...... 1 274 997 1 363 290 2 203 870 6 376 826
Summ a övriga utgifter 6 288 556 6 792101 29 291148 56 873134
alla skatteinkomster), ehuru de, såsom namnet antyder, från början betraktats
såsom ett tillägg till de ordinarie inkomsterna.
I avseende på de olika inkomstslagens utveckling och nuvarande
betydelse hänvisas till Tab. 42.1
En blick på tabellen visar de stora förändringar statsinkomsterna
undergått under den senaste mansåldern. Tabellen visar utvecklingen t. o.
m. 1913; sedermera inträffade viktigare förändringar beröras längre ned.
Utvecklingen har varit den i de flesta länder vanliga, försvinnande av
de gamla oföränderliga skatterna på jorden (se särskilt första posten i
tabellen), skatteväsendets omläggning till långt’ större betydelse för
beskattningen av inkomst och förmögenhet samt slutligen progressiv och
differentierad skatteskala.2 I Sverige ha samtidigt inkomsterna av
Statens ekonomiska verksamhet utvecklat sig betydligt starkare än
statsinkomsterna i deras helhet.
Vad först beträffar skatterna, har den politiskt mest svårlösta frågan varit
grundskatternas avskrivning samt i sammanhang därmed avlyftande från jorden
av de naturaprestationer, som följde av indelningsverket eller jordägarnas
skyldighet att uppsätta och medelst jordtorp underhålla landets armé. Avskrivningen
beslöts efter 25 års strider 1892, i sammanhang med förlängd övningstid för de
värnpliktige, och avlösningen var genomförd 1904. I sammanhang härmed
ändrades även något allmänna bevillningen.3 Denna skatt var ursprungligen avsedd
1 Om denna tabell gäller detsamma som om Tab. 41; dock har den nya budgetsuppställ-
ningen något mera kunnat följas här än i Tab. 41.
’ Av skatter efter huvud kvarstår i Sverige blott en, mantalspenningarna — såsom
Tab. 42 visar, av ringa statsfinansiell betydelse.
5 Uppmärksamheten fästes på att inom den statsrättsliga grupp av inkomster, som
gemensamt kallas bevillningar, en särskild skatt bär namnet (allmänna) bevillningen eller
bevillningen av fast egendom samt av inkomst. Däremot begagnas aldrig i svensk finansrätt,
såsom i flera andra länders, ordet bevillning om utgifter, utan dessa kallas som nämnts anslag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
