Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Statsförfattning och förvaltning - 2. Statsförvaltningen. Av E. Söderberg - Sjöförsvaret. Av H. Wrangel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LANTFÖRSVARET.
241
penningnöden under senare delen av Karl XII:s regering medgav dock icke
vidmakthållandet av en sådan styrka.
Sedan efter Karl XII:s död fred åter inträtt, omhuldades sjöförsvaret varmt av
regering och riksdag. Så småningom uppväxte vid sidan av örlogsflottan en
väldig roddflotta med vissa för Sverige egendomliga fartygstyper (de s. k.
skärgårds-fregatterna), vilken i Sveaborg erhöll sin förnämsta station och operationsbas.
Särskilt under Gustav III:s regering undergingo båda flottorna en sådan förkovran,
att Sverige under kriget mot Ryssland 1788—90 kunde föra mot fienden 26
linjeskepp, 12 stora fregatter och över 350 smärre fartyg, bemannade med
omkring 44 000 man och bestyckade med över 5 000 kanoner. Förlusterna under
kriget voro emellertid stora, och Sveriges flotta har aldrig sedan nått en
liknande styrka.
Ända mot mitten av 19:e århundradet underhöll Sverige likvisst två flottor av
ganska aktningsvärd storlek och beskaffenhet. Följde så de stora och hastiga
omvälvningarna inom sjökrigsmaterielen, inför vilka så många smärre stater
stodo rådlösa. Yäl anskaffades i Sverige på 1860- och 1870-talen några smärre
pansarbåtar samt en del kanonbåtar; men detta var en alltför ringa ersättning
för de gamla flottorna, helst sjöförsvarets personal upprepade gånger förminskats.
Först sedan en parlamentarisk kommitté år 1882 enats om en ny
pansarbåts-typ av större dimensioner och sjöduglighet, högre fart och kraftigare artilleri,
har Sveriges sjöförsvar åter börjat förkovras, visserligen med långsamma steg
ända till 1895, men därefter allt snabbare, särskilt genom 1899 års
riksdagsbeslut, varigenom anslag till 3 nya pansarbåtar på grund av enskild motion
beviljades. Sedan under åren 1900—03 beslut fattats om byggandet av ytterligare
2 pansarbåtar och 1 pansarkryssare, tillfördes flottan dock under en period av
tio år endast smärre, opansrade fartyg (torped- och minfartyg). Som
utvecklingen inom andra mariner under denna tid var starkare än någonsin, gick
svenska flottans effektivitet åtminstone relativt tillbaka. Genom enskild,
storartad offervillighet tecknades emellertid under år 1912 rikliga medel till en ny
pansarbåt av väsentligt kraftigare typ än de föregående. Byggandet av detta
fartyg, den s. k. F-båten, vilken erhållit namnet Sverige, tog sin början i slutet
av sistnämnda år. Slutligen har flottans nybyggnad såväl som kustfästningarnas
förstärkande genom 1914 års riksdagsbeslut blivit för den följande femårsperioden
tryggade.
Sjöförsvaret eller marinen omfattar numera (sedan 1902) flottan och
kustartilleriet under en gemensam överstyrelse. Denna utgöres under
Konungen av chefen för Sjöförsvarsdepartementet, Marinförvaltningen,
chefen för Marinstaben, inspektören av flottans övningar till sjöss,
marinöverdirektören, marinöverintendenten och marinöverläka.ren ävensom
chefen för kustartilleriet. Då Konungen så bestämmer, utövar chefen för
Sjöförsvarsdepartementet under Konungen och i hans namn befälet över
marinen. Departementet handlägger allt vad som enligt regeringsformen
skall utfärdas angående sjöförsvaret med undantag av s. k. kommandomål,
vilka tillhöra Departementets kommandoexpedition. Departementets
tjänstemän äro 1 expeditionschef, 2 kanslisekreterare och 1 registrator samt
extra föredragande och amanuenser^ I Kommandoexpeditionen äro
kommenderade 1 regementsofficer av flottan såsom chef samt 3 adjutanter och
1 föreståndare för bokdetaljen.
Marinförvaltningen är ett kollegialt verk, som under
Sjöförsvarsdepartementet i tekniskt och ekonomiskt avseende utövar överstyrelsen över
16—123483. Sveriges land och folk. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
