- Project Runeberg -  Sveriges land och folk : historisk-statistisk handbok / Första delen /
253

(1915) [MARC] Author: Joseph Guinchard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Statsförfattning och förvaltning - 2. Statsförvaltningen. Av E. Söderberg - Fångvården. Av V. Almquist - Hälsö- och sjukvård. Av C. E. Waller och R. Moosberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HÄLSÖ- OCH SJUKVÅRD.

253

föreståndare, varjämte vid varje fångvårdsanstalt äro anställda en
predikant och en läkare. Vid de centrala anstalterna ävensom vid alla de större
straffängelserna finnas därjämte för den ekonomiska förvaltningen
kamrerare eller assistenter, vilka senare jämväl fnngera såsom souschefer.
Bevakningskåren, för vars utbildning särskild skolkurs finnes anordnad,
väljes med noggrann urskillning, och genom gång efter annan genomförda
löneförbättringar hava fordringarna på bildning och sedlig kompetens
kunnat mer och mer höjas. Avlöningen för en vaktkonstapel utgör efter tio
års ordinarie tjänst 1 600 kronor jämte fri boiÉad och vedbrand.

Samtliga nettoutgifterna för rikets fångvård (däri inräknat
underhållskostnaderna för byggnader men ej uppförandet av nya fängelser)
uppgingo år 1914 till 2 443 632 kronor. Dagsportionskostnaden pr fånge har
under samma år utgjort 39-04 öre.

Hälsö- ocli sjukvård.

Hälsö- och sjukvården bekostas till största delen av landstingen och
kommunerna, men då även Staten lämnar betydande bidrag, avlönar en
stor del av tjänstemännen och genom sina myndigheter utövar inseende
över det hela, torde denna gren av administrationen lämpligen böra
upptagas under statsförvaltningen.

I Sveriges historia talas om läkare första gången på 1500-talet. De
utbildades vid medicinska skolor i utlandet och voro anställda dels i hovets
eller den rika adelns tjänst, dels vid militären. De saknade samband
inbördes och voro ej underordnade någon medicinsk myndighet. Början till
ett ordnat medicinalväsende märkes ej förrän långt senare. Några
praktiserande läkare i Stockholm fingo efter underdånig ansökan rättighet att
bilda ett collegium medicorum, som av konung Karl XI :s
förmyndarregering privilegierades år 1663. Ur denna från början enskilda krets av
läkare utvecklade sig småningom den myndighet, som det tillkom att
övervaka rikets hälsö- och sjukvård.

Överinseendet över hela den svenska medicinska förvaltningen utövas
för de civila institutionerna av Medicinalstyrelsen och för de militära av
Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse och Marinförvaltningens
sanitetsav-delning. Medicinalstyrelsen utgöres av en generaldirektör och chef samt
såsom ledamöter sex byråchefer, varav fyra läkare och en veterinär. Chef
för Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse är generalfältläkaren och för
Marinförvaltningens sanitetsavdelning marinöverläkaren. Dessa
ämbetsmän utnämnas av K. Maj:t.

Den, som avlagt medicinsk licentiatexamen eller av K. Maj:t erhållit
särskild tillåtelse, äger behörighet att utöva verksamhet såsom läkare.
Den svenska läkarstudentens lärokurs är lång, omkring 9—10 år efter
avlagd mogenhetsexamen. I allmänhet överskrides före studietidens slut
det 28 :e, 29 :e levnadsåret. Behörighet att utöva läkarverksamhet är från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:20 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sverig15/1/0287.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free